600 anmäler, ett 70-tal åtalas, hälften döms. Vi har träffat ”Linnea” som vet hur svårt det är att få rätt mot den som slår. Foto: SVT Kristin Törngren

Få anmälningar om grov kvinnofridskränkning leder till fällande dom

Uppdaterad
Publicerad

Varje år anmäler ungefär 600 kvinnor i Stockholm att de utsatts för grov kvinnofridskränkning. 90 procent av dessa anmälningar läggs ner och endast ett 70-tal fall per år leder till åtal. Nu visar SVT Nyheter Stockholms granskning att straffen för de som döms dessutom ofta är lindriga.

Varje år anmäls närmare 2 000 fall av grov kvinnofridskränkning i Sverige. I Stockholm handlar det om cirka 600 fall per år. Det anmälda våldet är då särskilt systematiskt och hänsynslöst och syftar till att skada partnerns självkänsla och integritet.

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik från 2015–2018 går bara ett 70-tal av de 600 anmälda brotten vidare till åtal och av dessa döms bara hälften för grov kvinnofridskränkning.

– Att inte fler döms för grov kvinnofridskränkning betyder inte att åtalet ogillas helt, utan ofta så döms man kanske för misshandel eller olaga hot istället, säger Åsa Ideström på Södertörns åklagarkammare.

Var fjärde dömd får minimistraff

SVT Nyheter Stockholm har granskat alla åtal i länet från 2015 och framåt. Vår granskning visar att var fjärde man, som dömts för grov kvinnofridskränkning, döms till minimistraffet – nio månaders fängelse. Och i vissa fall är straffsatsen ännu lägre.

Två män i Stockholm har dömts till sex månaders fängelse, trots upprepad och grov kvinnofridskränkning av sina sambos med knytnäveslag mot ansikten, bett och sönderklippta kläder. Strafflindringen har de fått eftersom de dömts för andra brott i nära anslutning och därför kunnat få straffrabatt för samlade domar.

Vår granskning visar att 60 procent av våldsmännen som döms för grov kvinnofridskränkning döms för ytterligare brottslighet samtidigt, som misshandel, våldtäkt, olaga hot och övergrepp i rättssak.

Liten andel friande domar

Sedan 2015 har cirka tre procent av fallen friats helt. I flera fall har det saknats polisanmälan under den tid som omfattas av åtalet och i ett fall har det saknats dokumentation iform av fotografier eller journalanteckningar från läkarbesök – trots att offret uppgett att hon uppsökt läkare.

Vid enstaka fall har åklagaren efter förhör med parterna valt att lägga ner åtalet.

Grov kvinnofridskränkning

Brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning instiftades 1998.

2013 höjdes minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från sex till nio månaders fängelse efter att en studie visat att 96 procent av domarna år 2007 låg på den nedersta delen av straffskalan.

Straffpåföljden för grov kvinnofridskränkning är som högst fängelse i sex år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.