I Region Stockholm finns mekaniska hjärtkompressionsapparater i ett fåtal akutläkarbilar. I flera andra regioner i landet finns apparaterna i alla ambulanser.
En av dem är Skåne där man hänvisar till det medicinska perspektivet – att kunna göra hjärtkompressioner hela tiden – och till det arbetsmiljömässiga. Om apparaten gör kompressionerna under färd kan ambulanssjuksköterskan sitta ned med bälte på istället för att stå upp när ambulansen kör i hög hastighet.
För trött efter två minuter
Men i Stockholm är det en känslig fråga för ambulanssjuksköterskorna som SVT Stockholm pratat med. De medverkar anonymt på grund av rädsla för att förlora jobbet.
– När vi kör iväg är vi som mest två personer bak i bilen, varav en ska utföra hjärtkompressioner. Och enligt alla riktlinjer och all forskning så är man efter två minuter för trött för att göra kompressioner med god kvalitet. Och för att göra det överhuvudtaget, måste vi stå upp lutade över patienten och komprimera, säger ”Erik”.
Han väljer att vara anonym på grund av rädsla för att arbetsgivaren skulle ogilla hans åsikter.
Har efterfrågats länge
Lösningen är en mekanisk hjärtkompressionsapparat som fortsätter att utföra kompressioner när patienten flyttas och ambulansen kör. Ambulanspersonal har länge efterfrågat apparaten men inte fått gehör.
Svenska rådet för hjärt- lungräddning, HLR-rådet, rekommenderar mekaniska kompressioner och ambulanssjuksköterskor uppmanas av sin arbetsgivare att sitta ned med bälte under färd. Men så ser det alltså inte ut i Region Stockholm i dag.
Patrik Söderberg är chefläkare för den prehospitala vården i Region Stockholm, och han håller inte med om att vårdens kvalitet påverkas negativt av att regionen inte har hjärtkompressionsapparater i alla ambulanser.
– Forskningen har än så länge inte kunnat visa att mekanisk hjärtkompression tillför någon nytta för patienten. Ansvaret för arbetsmiljö vilar på vårdgivaren, säger han.
Skador i andra län
Tidigare i år rapporterades om ett fall i Västernorrland där ambulanspersonal inte kunde ge hjärt-lungräddning för att de inte nådde fram till patienten när de hade bälte på sig. Patienten avled enligt en avvikelserapport som Sundsvalls tidning skrivit om.
I augusti i år skadades en ambulanssjuksköterska i Nyköping när han knäppt upp sitt bälte för att undersöka patienten och föraren samtidigt väjde för en hjort. Det rapporterar Vårdfokus. Ambulanssjuksköterskan som flög med huvudet före framåt i bilen fick skador på tre ryggkotor.
”Vi kan inte genomföra det här under transport”
De tre företagen, AISAB, Falck och Samariten, som tillhandahåller ambulansvården i Region Stockholm skriver till SVT Stockholm att de tillsammans tittar på om de kan köpa in hjärtkompressionsapparater till regionens övriga specialenheter. Kostnaden för utrustning till alla 83 ambulanser skulle uppgå till 12,8 miljoner kronor enligt leverantören.
Ambulanssjuksköterskorna håller dock inte med om att vården inte påverkas.
– Vi kan inte genomföra det här under transport, säger Erik.
Ansvarig politiker, hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L), kommenterar.
– Det är chefläkare och annan medicinsk expertis som står för medicinska bedömningar om vad patienterna behöver i ambulansen. Vi har ingen anledning att överpröva deras bedömning av hur många som behöver kompressioner under ambulansfärd. De har ju gett en utförlig förklaring på SLL:s hemsida. Arbetsmiljön är något som varje arbetsgivare måste svara för, självklart kräver vi en säker arbetsmiljö för dem som kör på uppdrag av regionen.