Aweis Adulkadir Mahamud berättar om när hans vän sköts till döds i Rinkeby. Foto: SVTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Minidokumentär: Röster från Rinkeby

Publicerad

Butiksägare känner sig maktlösa när droger göms inne i deras butiker. Ungdomar hävdar att media ljuger. En kvinna anser att skattepengarna måste gå till ungdomarna istället för polisen. Rösterna från Rinkeby är lika olika som många, SVT:s reporter Anna-Klara Bankel har dokumenterat några av dem i en minidokumentär.

En kväll stod Aweis Adulkadir Mahamud på Rinkeby torg med en vän. Tre timmar senare var vännen skjuten till döds.

– Här i förorten kan allting förändras över en natt, berättar han för SVT Nyheter Stockholms reporter Anna-Klara Bankel.

Aweis har tidigare rört sig i de kriminella kretsarna men ser sin lille son som en chans att starta ett nytt liv. Det går bra, även om han ibland måste kämpa emot det som han beskriver som ”dumma tankar”.

När mörkret faller tar en grupp mammor i Rinkeby på sig sina orange jackor och går ut. De hoppas att deras gemensamma nattvandring ska skapa trygghet för ungdomarna som rör sig ute på kvällarna.

– Vi har ett stort stöd, av män, kvinnor och barn. Vi kämpar, vi ska försöka göra vårt bästa, berättar en av mammorna.

Butiksägare: anmäla hjälper inte

Droger göms bland matvaror och skor. Butiksägarna känner sig maktlösa och menar att de inte kan göra något åt saken.

– Vi brukar anmäla, men man kan inte göra något, berättar de.

Om man säger till ungdomarna, blir de arga då?

– Ja, då hotar de oss.

Men på samma torg träffar vår reporter en kvinna som menar att medias bild av Rinkeby är skev.

– Det drivs en hatpropaganda mot förorterna. Det har gjort att våra skattepengar inte har gått våra ungdomar utan till polisen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer