Ungdomsövervakning innebär förutom att den dömde tvingas vara hemma på helgerna också en tät kontakt med kriminalvården som skräddarsyr vad den dömda måste följa. Även socialtjänsten är aktiv med olika påverkansprogram för att försöka motivera ungdomarna att lämna ett kriminellt liv.

– Eftersom det finns ett domstolsbeslut går det att kräva att de som döms följer föreskrifterna. Det kan till exempel handla om åtgärdsplaner som vård, skolnärvaro, behandling eller att den dömde ska undvika vissa geografiska platser, säger kriminalvårdsinspektör Anders Ögren, på Kriminalvården i region Stockholm.

Om den dömde missköter sig går ärendet tillbaka till åklagaren som först varnar och sen kan begära en ny påföljd.

Socialtjänst och Kriminalvården ska samarbeta

Hur många som kommer dömas till ungdomsövervakning med fotboja är ovisst än så länge. Hittills har en person dömts i Linköping och en i Västerås. Men både Kriminalvården i region Stockholm och socialtjänsten i Stockholms stad har utbildat personal som står redo.

– Ungdomar som begår de här allvarliga brotten är många gånger inte motiverade till insatser, men nu blir det kontrollinslag som gör att behandlingsinslagen kan få mer effekt, säger Erik Nordstrand som är projektledare på socialförvaltningen i Stockholm stad.

Fylla ett glapp i lagen

Ungdomsövervakning pågår i  minst sex månader och som längst i tolv månader. Den nya påföljden är tänkt att fylla ett glapp då varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är ett tillräckligt straff och sluten ungdomsvård är för hårt straff.

Påföljden är en del av regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminalitet.