Det var i augusti som mannen bröt sig in i kvinnans lägenhet där även parets gemensamma barn befann sig. Han gick till attack och tog stryptag på kvinnan, samtidigt som hon lyckades ringa 112.

När poliser stormade lägenheten så pågick misshandeln fortfarande.

– Filmen från kroppskameran hade avgörande betydelse för att jag i åtalet rubricerade gärningarna som försök till mord och grovt barnfridsbrott, säger åklagaren Carolina Frohm.

Mannen döms för både mordförsök, misshandel och grovt barnfridsbrott eftersom den minderåriga dottern bevittnade dådet.

Polisens kroppskameror infördes för ett år sedan

I slutet av förra året införde polisen kroppsburna kameror för att förbättra bevisläget och arbetsmiljön för personal i yttre tjänst. Tidigare pilotprojekt har, enligt myndigheten, visat sig minska risken för hot eller trakasserier. Kamerorna har också hjälpt till att bedöma komplexa brott.

Omkring 6 000 poliser har tillgång till kroppsburen kamera i dagsläget. När den används aktivt så hörs en ljudsignal och en röd lampa tänds.

Kvinnojourer: ”Finns bevisproblem”

Jenny Westerstrand, ordförande på Riksorganisationen för kvinnojourer, tror att polisens kroppskameror kan få störst betydelse vid pågående händelser, våld i nära relationer och sexköp.

– Det är klart att det finns bevisproblem. Det har till exempel visat sig att brottet grov kvinnofridskränkning används allt mer sällan just för att man avvisar den bevisning som ges.

Men hon understryker också att kameraupptagningen kan vara integritetskränkande.

– Att bli filmad i utsattheten som brottsoffer är inte utan problem. Det kan ju också göra att man till slut inte vågar ringa polisen i värsta fall.