”Dröm för brottsutredare – men mycket i utseendet som DNA inte styr över”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Flicka okänd stod det på hennes gravsten. Spädbarnet som hittades insvept i ett tygstycke i en gångtunnel i Kungsängen i december 2002. Trots en omfattande polisutredning förblev flickans öde en gåta och fallet lades ner. Och nu 17 år senare hoppas polisens kalla fall-grupp i Stockholm lösa mordet med hjälp av en fantombild framtagen av DNA som man hittade på spädbarnet och som man misstänker kommer från mördaren.

Camilla Kvartoft

Programledare Veckans brott

Polisens egna DNA-experter på NFC menar att metoden är ovetenskaplig men de fick vika ner sig redan i höstas då polisen i Göteborg var först ut med att beställa en fantombild utifrån DNA för att lösa mordet på en kvinna i en sybehörsbutik 2005.

Det är naturligtvis en dröm för brottsutredare att få fram en fotografisk bild på mördaren genom en snabb analys av DNA som säkrats på brottsplatsen. Men där är vi inte än. Visserligen hävdar det amerikanska laboratoriet som svensk polis har anlitat att deras fantombilder är tillförlitliga. Men problemet är att det inte går att granska deras metod eftersom de inte berättar hur de går tillväga.

Det finns idag vetenskapligt säkra metoder för att bestämma ögonfärg, hårfärg och vilken kontinent personen kommer från med hjälp av DNA. Men för att ta fram en rättvisande fantombild måste man veta vilka gener som bestämmer ansiktets utseende, avståndet mellan ögonen, och hakans form och den kunskapen har vi inte än, säger DNA-experten Johannes Hedman på NFC.

Forskning pågår på universitet och kriminaltekniska laboratorium runt om i världen. Sverige är med i EU-projektet Visage där forskare nu bland annat utvecklar metoder för att bestämma ålder med hjälp av DNA. De försöker också hitta generna som fastställer färgen på ögonbrynen, och vilka molekyler som påverkar om håret är krulligt eller vågigt eller om personen är skallig.

Men hur duktiga forskarna än blir på att ta fram fotografiska fantombilder utifrån DNA så bör nog polisen även i fortsättningen ta dem med en nypa salt. Det finns helt enkelt så mycket i vårt utseende som vårt DNA inte styr över. Gärningspersonen kan färga håret, byta frisyr, gå upp i vikt eller åldras snabbare genom ett hårt leverne. Och DNA-spår ska naturligtvis inte utesluta klassiskt utredningsarbete med dörrknackning, förhör av vittnen och insamling av signalement.

I de kalla mordfallen där utredarna redan vänt på varje sten är det lätt att förstå att de griper efter de halmstrån som finns. Men det är först när det snabbt går att få fram en DNA-genererad fantombild på ett färskt brott som tekniken verkligen kommer att revolutionera brottsutredningar. Och den dagen är troligtvis inte så långt borta.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.