Frågan om miljözoner har varit känslig inom Stockholmspolitiken. När Alliansen och Miljöpartiet förhandlade om makten blev miljözonerna en spelbricka då Miljöpartiet var för och till exempel Moderaterna emot. Resultatet blev att det i 2019 års budget förbereds för att miljözon 2 (se faktaruta) kommer att införas på Hornsgatan från och med den 1 januari 2020.
I en ny rapport som trafikkontoret i Stockholms stad tagit fram går man igenom olika scenarier och dess konsekvenser. Något som Dagens industri var först med att berätta om. Där framgår att ett införande skulle medföra en förbättrad luftkvalité. Men också att det skulle kunna medföra negativa effekter.
”Ett införande av miljözon klass 2 i innerstaden kommer att innebära stora samhällsekonomiska kostnader, det vill säga att många invånare kommer att drabbas negativt samtidigt som nyttorna/vinsterna blir små”, skriver man i rapporten.
Rapporten: ”Mål klaras utan miljözoner”
I rapporten menar man även att miljöeffekterna av miljözoner kan bli negativa då det finns en risk för att allmänheten tolkar miljözonerna som ett förbud mot dieselbilar och i stället skaffar bensinbilar vilket skulle öka utsläppen av koldioxid. Samtidigt slår rapporten fast att Stockholm väntas uppnå miljökvalitetsnormen, ett gränsvärde för luftkvalité, till 2022 även utan ett införande av miljözon klass 2.
Daniel Helldén (MP) är ansvarig politiker för trafikfrågor i Stockholms stad. Han menar att slutsatserna i rapporten är felaktiga eftersom de bygger på att alla bilister och yrkesförare följer reglerna fullt ut.
– Vi vet att vi inte klarar målen 2019, 2020 och 2021. Vi kommer inte klara det 2022 heller, säger ansvarigt borgarråd Daniel Helldén (MP)
Hör honom argumentera emot rapporten i videon.