Trots att häktade ska vara placerade på häkte så används numera i stor utsträckning arrester, som är en enklare förvaringsform som bara ska användas under de första dygnen efter ett frihetsberövande.

Ökningen är sedan sommaren mycket kraftig och på onsdagen satt 217 häktade personer kvar i arrester som drivs av polisen och kriminalvården.

Letar platser runt om i landet

I fredags inledde polisen i region Stockholm en särskild händelse som fått namnet ”Emil” för att lösa den akuta platsbristen.

– Vi inledde den här händelsen för att ha framförhållning, och se till att vi hela tiden har tomma arrester för att kunna låsa in de vi griper, säger Carina Skagerlind, polisens presstalesperson.

I praktiken går arbetet i den särskilda händelsen Emil ut på att lokalisera lediga platser i arrest och häkten i andra delar av landet.

– I fredags transporterade vi ett antal häktade personer som fanns i våra arrester till andra regioner i närområdet, säger Carina Skagerlind.

SVT har tidigare rapporterat om akut platsbrist i häkten och arrester och enligt uppgifter till SVT har misstänkta brottslingar i vissa lägen tidigare i månaden släppts på fri fot eftersom det inte ens funnits plats i arresterna.

Platsbrist hos Kriminalvården

Läget hos polisen grundar sig i att Kriminalvården har fullt i sina egna häkten.

– Kriminalvården har ont om häktesplatser och då gör polisen sitt för att hjälpa till, säger Carina Skagerlind.

Från kriminalvårdsfacket SEKOS:s sida varnar man nu för att situationen är ohållbar.

– Det är mycket ansträngt både på anstalt och häkten. Vi lånar polisens arrester för att få in våra häktade. Vi har dubbelbeläggningar på många av våra anstalter och även häkten. Det är överfullt, säger Christer Hallqvist, ordförande i SEKO Kriminalvården.