Hur ser klimatet ut i världens städer 2050? Den frågan har forskare från Zürich tekniska universitet försökt besvara. I en studie publicerat i den vetenskapliga tidskriften Plos One analyserar de klimatet i 520 städer utifrån ett så kallat RCP 4.5 scenario som utgår från att utsläppen minskar kraftigt, men inte så pass kraftigt att Parisavtalets mål nås.
100 mil söderut
Resultatet visar att 77 procent av världens städer får ett kraftigt förändrat klimat. Städerna på norra halvklotet kommer få ett klimat som liknar det städer cirka 100 mil söderut har i dag. London blir därmed lika varmt som Barcelona, Seattle lika varmt som San Francisco och Stockholm lika varmt som Budapest.
Markku Rummukainen, klimatforskare vid SMHI, menar att studien kan vara ett sätt att illustrera och skapa sig en bild av hur ett framtida Stockholm kan se ut, men att bilden inte är heltäckande.
– Jämförelserna kan ge en känsla av vad klimatförändringarna betyder. Men samtidigt bör man ha i åtanke att förändringarna är mer komplexa än enbart temperaturen. Om man bara tänker att Stockholm får Budapest-klimat kan man tänka “Men vadå, det låter väl inte så hemskt”. Men i verkligheten är problematiken mycket mer allvarlig, säger Markku Rummukainen.
Han pekar på att olika städer har helt olika förutsättningar. Barcelonas klimat kan vara oproblematiskt i dagens Barcelona, men skulle London i framtiden få samma klimat som Barcelona har i dag kan det uppstå stora problem.
– Våra städer har vuxit fram, medvetet eller omedvetet, under tidigare och rådande klimatförhållanden. När man sedan får en förändring i klimatet kan det i sin tur ge effekter på till exempel markens bärighet, översvämningsrisker och vattenresurser, som kan leda till ytterligare problem, säger han.
Förändringar utan motstycke
Enligt studien kommer 22 procent av världens städer att få ett klimat som inte liknar något vi sett förut.
– Studien visar att flera städer kan få ett klimat som inte finns i någon storstad idag. Det är ett budskap om att framtiden ser annorlunda ut och att det behövs nytänkande och anpassningsåtgärder, säger Markku Rummukainen.
Forskarna bakom studien lyfter fram att deras uträkningar och modeller inte är nya. Bidraget är i stället att sätta klimatförändringarna i en kontext som blir lättare för allmänheten att förhålla sig till.