Tomträtten har blivit fokus för debatt i takt med att Stockholm stad höjt tomträttsavgälden, det vill säga hyran som föreningen betalar för att huset står på stadens mark. I takt med att värdet på marken ökar, höjs också avgälden.

Peter Johnson bor i en liten bostadsrättsförening med sju hushåll i Äppelviken i Bromma. När tomträttsavgälden föreslogs öka från 39 000 kronor per år till 102 000 kronor, började föreningen utreda om det var möjligt att friköpa marken från kommunen.

Sänkt friköpspris under 2022

Den grönblå majoriteten som styr Stockholms stad har öppnat upp ett så kallat friköpsfönster under 2022. Bostadsrättsföreningar får då köpa marken som huset står på för 85 procent av marktaxeringsvärdet, istället för som tidigare 100 procent. Marken ska också värderas utifrån 2019 års marktaxeringsvärde.

Intresset har enligt staden varit stort, men av 93 föreningar som anmält intresse, hade bara en förening fullföljt köp fram till 1 juni i år.

– Trots rabatten så är det fortfarande alldeles för dyrt för oss, säger Peter Johnsson.

Stockholms stad: Vi kommer se fler friköp

– Man måste ha respekt för att processen att köpa är lång, jag förväntar mig att vi kommer se många fler köp när året är slut, säger Johan Nilsson (M), exploateringsnämndens ordförande i Stockholm stad.

HSB Stockholm, som företräder över tusen tomträttsföreningar tillsammans med Riksbyggen, Bostadsrätterna och Fastighetsägarna Stockholm välkomnar prissänkning, men säger samtidigt att möjligheten tillfriköp fortfarande är närapå obefintlig.

– Även om ett friköp innebär vissa ledtider talar statistiken redan sitt tydliga språk. Det är en påtagligt låg andel som lyckas genomföra ett friköp. Det beror på att gällande villkor innebär en för hög risk och belåningsgrad för en förening, om man överhuvudtaget beviljas ett lån. Villkoren är hindret, inte intresset, säger Erik Juhlin, pressansvarig på HSB Stockholm.