Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Anton Lager, folkhälsoepidemiolog, berätta om rapporten i videon. Foto: Anders Wiklund / TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Inkomst är mest avgörande för dödlighet i corona

Uppdaterad
Publicerad

Under coronapandemin har vissa områden och grupper i Stockholm drabbats hårdare än andra och det var länge debatt om varför det skiljde sig. Nu visar en ny rapport från CES, Regionens centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, att det är framförallt är socioekonomiska faktorer så som inkomst, yrke och utbildning som är anledningen till att vissa grupper och områden har högre dödsantal än andra.

Stockholms län tillhör de platser i världen som har drabbats hårdast hittills av coronapandemin. Ungefär 2500 döda motsvarar enligt Anton Lager, folkhälsoepidemiolog, uppskattningsvis drygt 300 000 infekterade. Och det finns stora skillnader mellan olika områden i Stockholms län.

Den tydligaste skillnaden bland de som har dött av covid-19 utanför äldreboende är inkomst. När man har delat in befolkningen efter inkomstnivå så visar det sig att 442 personer som fanns i katergorin med lägst inkomst har dött – dödssiffran för de med högst inkomst är 83 personer.

I våras rapporterades att skillnaden mellan olika områden och grupper bland annat kunde bero på informationsbrist, men det är inte en faktor som har spelat stor roll enligt rapporten. Den samlade bilden är att stockholmarna har förstått och velat anpassa sig men att socioekonomiska faktorer har gjort att vissa till exempel inte har kunnat jobba hemifrån.

De har drabbats hårdast

Siffror från folkhälsomyndigheten visar att om man bortser från äldreboenden, är det bland annat Rinkeby, Husby, Geneta, och Kista som drabbats hårdast. Platser som redan innan coronapandemin varit utsatta områden.

I rapporten ser man också att det främst är äldre män med lägre socioekonomisk status från vissa länder och vissa bostadsområden som gått bort till följd av Covid-19. Men enligt Anton Lager, folkhälsoepidemiolog, rör det sig i själva verket om ett väldigt litet antal som är födda i andra läder som dött i corona.

– I våras befarade man att dödsfallen skulle vara hög bland utlandsfödda men riktigt så har det inte varit, säger enligt Anton Lager, folkhälsoepidemiolog.

Om rapporten

Visa

I rapporten har siffror från pandemins utbrott till och med den 30 juni 2020 från följande källor använts som underlag.

• Socialstyrelsens dödsorsaksregister om personer som dött av covid-19. Här har äldreboende inte räknats in.

• Vårdade på IVA med konstaterad covid-19.

• Sjukhusvårdade i slutenvård med konstaterad covid-19.

Källa: Regionens centrum för epidemiologi och samhällsmedicin CES

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Corona i Stockholm

Mer i ämnet