Han skäms för sin före detta landsman, Rakhmat Akilov, som erkänt sig skyldig för terrordådet i Stockholm den 7 april.
Kom till Sverige som 17-åring
Alisher kom till Sverige och Stockholm som 17-åring. I dag studerar han på Stockholms universitet samtidigt som han arbetar med ensamkommande ungdomar.
Han berättar att många svenskar inte haft så mycket kunskap om Uzbekistan tidigare och att terrordådet i Stockholm påverkat många svenskars bild av landet.
– Nu vill jag inte längre säga att jag är från Uzbekistan. Det finns enstaka personer som tillhör extremiströrelser men de representerar inte majoriteten där. De flesta har inte radikala åsikter, säger han.
Rädd att terrordådet ska påverka svenskuzbeker
Alishers familj är ursprungligen från Afghanistan, där hans pappa var jordbruksminister i det Afghanska kommunistpartiet (PDPA) under Sovjettiden. Efter den islamiska gerillans maktövertagande i början av nittiotalet flydde familjen till grannlandet Uzbekistan, där Alisher föddes och växte upp.
– Jag hade ett okej normalt liv där, vilket de flesta har om man inte är med i en religiös eller politisk rörelse. Då åker man fast, säger Alisher.
Alishers familj kom till Sverige och Stockholm som politiska flyktingar, men av säkerhetsskäl vill han inte gå in närmare på det eller prata om landets politik.
Uzbeker involverade i flera terrordåd
När Alisher fick reda på att en uzbek var misstänkt för terrordådet på Drottninggatan blev han ledsen och undrade hur det skulle påverka hans vänner som också har uzbekiska rötter.
– Ingen av mina vänner har extrema åsikter. Jag vill inget ont och det vill definitivt inte mina vänner heller. Jag vill inte att det här ska påverka oss negativt.
4.000 uzbeker i Sverige
Uzbekistan styrs i praktiken enväldigt av presidenten och det reformerade kommunistpartiet. Myndigheterna i Uzbekistan förföljer alla islamistiska grupperingar som man likställer med terrorister, samtidigt har de islamistiska strömningarna blivit allt starkare de senaste åren i landet, enligt Nationalencyklopedin.
Uzbeker har varit involverade i terrordåden i S:t Petersburg, Istanbul, Lahore och nu i Stockholm.
Tillfälligt utvisningsstopp till Uzbekistan
I Sverige bor det nästan 4.000 personer som är födda i Uzbekistan, enligt Statistiska Centralbyråns siffror från 2016. Många av dessa har antingen kommit som arbetskraftsinvandrare eller som flyktingar med politiska och/eller religiösa skäl. En uzbekisk imam och regimkritiker som hade fått asyl i Sverige sköts i huvudet av en torped 2012 men överlevde, torpeden dömdes till 18 år fängelse. Förra året sökte 297 uzbeker asyl i Sverige och 210 ansökte om arbetstillstånd.
I juni 2015 beslutade Migrationsverkets rättschef om ett tillfälligt stopp för anvisnings- och utvisningsbeslut till Uzbekistan, efter att sex personer som varit asylsökande i Norge gripits och dömts efter att de utvisats till hemlandet.
Prövningar i varje enskilt ärende
Efter detta beslut har man gjort bedömningen att bland annat personer som ägnar sig åt icke-sanktionerad religionsutövning och politiskt oppositionella kan vara särskilt utsatta, vilket man ska ta hänsyn till vid asylutredningar. Myndigheten gör prövningar i varje enskilt ärende för att utreda om den asylsökande riskerar att utsättas för förföljelse i hemlandet eller inte.
Den misstänkta terroristen Rakhmat Akilov ansökte om uppehållstillstånd i Sverige 2014. Som skäl angav han att han fängslats efter att han varit med i en demonstation i hemlandet. Migrationsverket trodde inte på hans historia då han lämnat motstridiga uppgifter och efter han fått ett utvisningsbeslut i början av året gick han under jorden.
Uzbeker som sökt asyl i Sverige
2012: 366 personer
2013: 349
2014: 339
2015: 350
2016: 297
2017, fram till 8 april: 110
Källa: Migrationsverket