Ett utbrott av den multiresistenta bakterien acinetobacter baumannii, gör att Akademiska kan behöva skicka patienter utomlands. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bakterieutbrott på Iva-avdelning: ”Behövde inte det här nu”

Uppdaterad
Publicerad

Ett bakterieutbrott på en fullbelagd intensivvårdsavdelning har gett stora konsekvenser för Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu kan man behöva skicka patienter till sjukhus i Finland, Norge och Danmark.
– Vi behövde inte det här just nu, säger överläkaren Fredrik Huss till TT.

Två patienter intensivvårdas just nu på Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset – en av Sveriges två specialistenheter som tar hand om allvarligt brännskadade patienter.

Förutom hårt tryck på Uppsalasjukhuset i stort, på grund av coronapandemin, har avdelningen ett annat stort problem: ett bakterieutbrott.

Det rör sig om den multiresistenta bakterien acinetobacter baumannii som tagit sig in på intensiven på Brännskadecentrum.

Senast för cirka fem år sedan hade man ett utbrott av bakterien, som finns över hela världen. Fredrik Huss, överläkare vid Brännskadecentrum, beskriver det som en ”stygg” bakterie som överlever länge.

– Man måste sanera precis allt för att få bukt med det här, säger han.

”Går på knäna”

Båda patienterna som intensivvårdas har smittats av bakterien, uppger Fredrik Huss. Nu pågår smittspårning, sanering och städande.

– Och det i ett läge där svensk sjukvård går på knäna. Om den inte redan gått på knäna på senare år, vet jag inte vad den går på nu. Vi behövde inte det här just nu med corona och semestertider, säger han.

Vad händer då med nya patienter i behov av intensivvård? I vanliga fall brukar Brännskadecentrum kunna få hjälp av andra intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset, men på grund av coronapandemin är platserna få.

Patienter brukar också kunna dirigeras till Brännskadecentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping. Men i torsdags konstaterades att samtliga intensivvårdsplatser för brännskadade i både Uppsala och Linköping var fulla. Man tog då kontakt med dess nordiska motsvarigheter samt Socialstyrelsen – och nu har ett samarbete aktiverats.

Skickas inom Norden

Allvarligt brännskadade patienter i behov av intensivvård kan komma att skickas till Finland, Danmark eller Norge om det inte finns plats för dem i Sverige. Samarbetet har tagits fram sedan tidigare, och är en plan om hur länderna ska agera vid en större brännskadekatastrof.

– Vi har ingen katastrofsituation eller masskadesituation, men däremot är ju planen användbar i ett skede när resurserna är uttömda i ett land, säger Fredrik Huss.

Även Folke Sjöberg, professor och överläkare vid Brännskadecentrum i Linköping, vittnar om ett ansträngt läge. Avdelningen har totalt tre intensivvårdsplatser, som i skrivande stund är upptagna.

– Därför har vi valt att tillsammans be den nordiska gruppen om hjälp, säger han.

Besvär från ytliga brännskador brukar oftast gå över av sig själv för de allra flesta, men om skadan inte läkt inom två veckor ska du kontakta en vårdcentral.

I mer akuta situationer ska du omgående kontakta en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning. Det ska du göra om eller flera av följande saker stämmer:

  • Brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän.
  • Skadan har orsakats av kemikalier eller elektricitet.
  • Ett litet barn har fått en brännskada.
  • Du har andats in brandrök.

Har du har bränt huden så mycket att det har bildats blåsor och är brännskadan samtidigt är så utbredd att den är större än den egna handen – kontakta alltid vården.

Det gäller även om du har bränt huden så djupt att skadan är vit eller brunsvart, samtidigt som du har tappat känseln i hudområdet.

Källa: 1177 Vårdguiden

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer