Barnombudets kritik: Kommunen gjorde ingen barnkonsekvensanalys

Uppdaterad
Publicerad

2019 tog Uppsala kommun beslut om att börja neka ekonomiskt bistånd till familjer som bor på otillåtna andrahandskontrakt. I beslutsunderlaget, som togs fram av arbetsmarknadsförvaltningen, nämndes barnens perspektiv med en mening.

– Jag tycker absolut att det kunde ha varit bättre, att vår skrivelse kunde ha varit mer djuplodande, säger Lena Winterbom, förvaltningsdirektör.

En så kallad barnkonsekvensanalys, att man säkerställer barns rättigheter och ser till dess bästa, ska enligt kommunens egna rutin och barnkonventionen göras vid alla beslut som rör barn.

I det här fallet innehöll beslutsunderlaget ett kort stycke med rubriken ”Barnkonsekvensanalys”:

Biståndsexperimentet

”Arbetet med att fortsätta utveckla samarbeten med hyresvärdar för att motverka oskäliga andrahandshyror ökar chanserna för fler familjer att bli självförsörjande vilket har en positiv inverkan på barnets nuvarande situation och framtid.”

”Inte en djuplodande analys”

När SVT begär ut hela underlaget från arbetsmarknadsförvaltningen får vi svaret att det inte finns något att lämna ut. Förvaltningsdirektören Lena Winterbom säger att det korta stycket föregicks av muntliga överläggningar som inte dokumenterades.

– Det här var precis när vi började skriva barnkonsekvensanalyser. I dag har vi förbättrat vår förmåga att skriva sådana, säger hon och fortsätter:

– Det är inte en djuplodande analys. Istället görs individuell bedömning och barnkonsekvensanalys av socialsekreteraren när familjen söker bistånd.

En socialsekreterare som SVT varit i kontakt bekräftar att analyser görs inför enskilda beslut om åtgärder, men anser att förvaltningen även borde ha gjort en övergripande analys inför det nya arbetssättet.

– Det är bedrövligt. Att jag som handläggare ska sitta och motivera mitt avslagsbeslut utifrån en barnkonsekvensanalys känns ju som ett skämt när man inte har gjort en sådan analys inför ett införande av själva rutinen, säger socialsekreteraren, som vill vara anonym.

”En skam”

SVT:s granskning visar att minst två barnfamiljer behövde flytta kort efter avslag. Personer som blivit nekade bistånd på grund av de nya reglerna vittnar även om stor oro inför att man inte har någonstans att bo. Lisa Skiöld, verksamhetschef för Barnombudet i Uppsala, anser inte att kommunens barnkonsekvensanalys inför beslutet varit tillräcklig.

– Om det är något fall där man borde ha gjort en analys så är det ju när det gäller barns rätt till bostad. Man skulle från början ha sagt att det här inte gäller barnfamiljer. Vi kan inte straffa barn för ett val som deras föräldrar har gjort. Det är en skam för Sverige att vi är där, säger hon.

Räckte för beslut

Mohamad Hassan (L), ordförande i Arbetsmarknadsnämnden, är nöjd med underlaget.

– Förvaltningen har skyldighet enligt kommunfullmäktiges regelverk att göra en barnkonsekvensanalys, men för att det inte ska bli uppsatser gör man sammanfattningar. Det borde finnas en längre.

Enligt förvaltningen finns inget mer än meningen som står i underlaget.

– Förvaltningen kanske anser att det är arbetsmaterial som de inte vill lämna ut.

Men underlaget räckte för dig att fatta beslut?

– Ja, det räckte för mig, hur hårt det än låter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Biståndsexperimentet

Mer i ämnet