Plexiglaset var tänkt att sättas upp enligt det här exemplet – men nu blir det inte så. Foto: Arbetsmiljöverket

Beslutet: Inget plexiglas på UL:s bussar

Uppdaterad
Publicerad
Arbetsmiljöverket har nu sagt nej: Det blir inget plexiglas på UL:s bussar. Det innebär att resenärerna kommer att fortsätta kliva på bussarna via bakdörrarna.

Syftet med att sätta upp plexiglas kring förarhytten är att resenärer ska kliva på via framdörrarna.

Som det ser ut nu, när framdörrarna hålls stängda, kliver många på utan att betala. Det – tillsammans med att färre åker lokaltrafik i coronakrisen – kostar UL mellan en och en och en halv miljon kronor varje dag.

Lösningen med plexiglas möttes av kritik från facket, som inte tyckte glasen skyddade förarna tillräckligt. Nu välkomnar man därför Arbetsmiljöverkets förbud att använda bussar med den typen av lösning.

– Vi tycker att det är ett bra beslut som gynnar förarnas säkerhet och arbetsmiljö. För att få det helt tätt och skydda förarna mot exponering av viruset måste man i princip bygga en bur. Det är inte heller särskilt trafiksäkert att stänga in föraren på det sättet. Vad händer vid en trafikolycka?, säger Charlotta Hörner, huvudskyddsombud hos Kommunal.

”Viktigt skydda förarna”

På UL får man nu se över andra lösningar.

– Vi har jobbat tillsammans med Gamla Uppsalabuss och tänkte oss det här med plexiglas som en lösning. Att ha framdörren stängd är inte en långsiktig lösning, säger UL:s presstalesperson Nikodemus Kyhlén och fortsätter:

– Det viktiga nu är att köra så mycket som möjligt och att skydda förarna från att bli sjuka, sen vilka åtgärder det blir framöver får vi se. Men på sikt så behöver vi hitta en annan lösning, med ett bättre flöde i bussen så att folk betalar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer