Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Kände mig misstrodd” Foto: Oskar Brusén/Aller media

Elins, 22, rop på hjälp – gick ner 20 kilo: ”Kände mig misstrodd”

Uppdaterad
Publicerad

Elin Minten behandlades på ätstörningsenheten mellan 2015-2018. Hon uppger att hon kände sig misstrodd och att det i sin tur fick henne att fortsätta gå ner i vikt.

Alla som inte fyllt 18 år och söker vård för ätstörningar erbjuds familjebaserad terapi (FBT). Öppenvården består av samtal och dagvård där man vistas på enheten, från morgonen till eftermiddagen.

– Jag kände mig misstrodd. Det kändes som att man inte var sjuk när man inte hade ett visst BMI, säger Elin Minten.

Akademiska sjukhuset uppger att alla vårdplaner bygger på individuella bedömingar. Att det inte finns några generella kriterier för behandlingsinsatser.

Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, berättar för SVT att frågan är komplicerad:

 – Hos vissa patienter finns det tyvärr en uppfattning om att om man når botten och går ner väldigt mycket i vikt så kanske det vänder, vilket nästan aldrig är fallet. Det blir bara försämringar. Men i vissa fall kan det vara rop på hjälp, i så fall är det ett systemproblem.

”Mera insatser”

På ätstörningsenheten för ungdomar arbetar två undersköterskor, två specialistutbildade sjuksköterskor, tre psykologer samt en specialistläkare.

– Jag gick ned 20 kilo på några månader. Man tänker att om man är inskriven på en ätstörningsenhet så ska det inte gå, säger Elin Minten.

Akademiska uppger att de aktivt arbetar med stöd i flera nivåer. Om en del av behandlingen inte fungerar kan man sätta in fler och mer.

Ska det vara möjligt att gå ner 20 kilogram under behandlingen?

– Uppenbarligen. Det händer ibland. Men om vi ser att det är en försämring av sjukdomen så måste man gå in med mera insatser. Försöka gå till botten med det är som inte fungerar, säger Tony Bengtsson, enhetschef ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset.

Hör Elin Minten i klippet ovan.

Projektet är ett redaktionellt samarbete mellan SVT Uppsala och tidningen Baaam.

I länkarna här nere kan du läsa mer om olika former av ätstörning. I länkarna finns också samtalsstöd och information om när och var man ska söka vård.

Här hittar du kontaktuppgifter till organisationer som kan stötta och ge råd till drabbade och anhöriga.

Vårdguiden om ätstörningar  Ring 1177 eller gå till 1177.se

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar 

Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS 

Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för tjejer 12-25 år 

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende

1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

2. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

3. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

4. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

5. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.

Källa: Ur ”9 eating disorder myths busted” av Cynthia Bulik, professor i psykologi

1. Ätstörning drabbar bara unga tjejer. Fel, pojkar, män och äldre kvinnor drabbas också. Den vanligaste åldern att nyinsjukna är under tonåren.

2. Man måste vara mager för att ha en ätstörning. Fel, bara ca 20 procent av vuxna med ätstörning och ca 40 procent av ungdomar har anorexi, alltså är starkt avmagrade. De andra är normalviktiga eller överviktiga, precis som resten av befolkningen.

3. Det går inte att bli frisk från en ätstörning. Fel, ätstörning kan ha ett kroniskt förlopp, men många blir av med sin diagnos och det går att bli helt frisk, utan återstående symptom.

4. Ätstörning är en livsstil. Fel, ätstörning är en potentiellt livsfarlig sjukdom som kan förstöra eller begränsa stora delar av livet under lång tid. Man väljer inte att bli sjuk, utan det är en komplex kombination av biologiska (inklusive genetiska) och psykologiska orsaker som drabbar och griper tag.

5. Det har blivit mycket vanligare med ätstörning. Troligen fel, internationell forskning visar inte på någon tydig ökning under det senaste kvartsseklet ungefär. I vissa studier, regioner eller åldrar kan kanske vissa diagnoser bli vanligare, men andra studier antyder ingen ökning. Det som har ökat är medvetenheten bland allmänheten, och tillgänglighet till vård.

Källa: KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ätstörningsenheten på Akademiska

Mer i ämnet