Malva, 20, om familjebehandlingen: ”Jag hade ingen frizon”

Uppdaterad 4 december 2021

Publicerad 4 december 2021

Malva Lindberg behandlades på ätstörningsenheten under 2018. Hon tyckte att behandlingsmetoden familjebaserad terapi, som ätstörningsenheten för barn och unga Akademiska använder, inte fungerade för just henne.

– Jag hade hellre varit inneliggande och haft bra kontakt med mina föräldrar, än att vara hemma och må dåligt där, jag hade ingen frizon någonstans, säger hon.

Enligt modellen ska föräldrarna ta hand om maten, laga och servera. Metoden används i många av Sveriges regioner.

– De lade verkligen allt på mina föräldrar, och jag förstår varför, det är effektivt. Men det blev jättejobbigt för mig, då försvann mina föräldrar när jag behövde dem som mest. De blev vårdare istället för mina föräldrar, säger Malva Lindberg.

Ätstörningsenheten

Metoden bygger på familj

Enligt de experter som SVT varit i kontakt med finns det en tydlig poäng med att behandlingen sker i hemmet, även om det är en prövning för familjen.

– Familjen är bästa resursen genom att behandlingen sker i patientens vardag och när behandling sker i den miljö som patienten befinner sig i, blir det mer sannolikt att behandlingen håller i sig. Det minskar risken för återfall, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, Karolinska institutet.

Akademiska svarar

Enligt Akademiska sjukhuset arbetar man aktivt med stöd till familjen under behandlingen.

– Vi försöker verkligen göra det så personcentrerat som det bara är möjligt. Man jobbar ju väldigt mycket med motiverande samtal, man lägger upp en behandlingsplan så att alla ska kunna känna sig nöjda, säger Tony Bengtsson, enhetschef ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset.

Hör Malva Lindberg i klippet ovan.

Publiceringen:

Projektet är ett redaktionellt samarbete mellan SVT Uppsala och tidningen Baaam.

Hit kan du vända dig angående ätstörningar:

I länkarna här nere kan du läsa mer om olika former av ätstörning. I länkarna finns också samtalsstöd och information om när och var man ska söka vård.

Här hittar du kontaktuppgifter till organisationer som kan stötta och ge råd till drabbade och anhöriga.

Vårdguiden om ätstörningar Ring 1177 eller gå till 1177.se

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar

Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS

Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för tjejer 12-25 år

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende

Fem fakta om ätstörningar:

1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

2. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

3. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

4. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

5. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.

Källa: Ur ”9 eating disorder myths busted” av Cynthia Bulik, professor i psykologi

Fem myter om:

1. Ätstörning drabbar bara unga tjejer. Fel, pojkar, män och äldre kvinnor drabbas också. Den vanligaste åldern att nyinsjukna är under tonåren.

2. Man måste vara mager för att ha en ätstörning. Fel, bara ca 20 procent av vuxna med ätstörning och ca 40 procent av ungdomar har anorexi, alltså är starkt avmagrade. De andra är normalviktiga eller överviktiga, precis som resten av befolkningen.

3. Det går inte att bli frisk från en ätstörning. Fel, ätstörning kan ha ett kroniskt förlopp, men många blir av med sin diagnos och det går att bli helt frisk, utan återstående symptom.

4. Ätstörning är en livsstil. Fel, ätstörning är en potentiellt livsfarlig sjukdom som kan förstöra eller begränsa stora delar av livet under lång tid. Man väljer inte att bli sjuk, utan det är en komplex kombination av biologiska (inklusive genetiska) och psykologiska orsaker som drabbar och griper tag.

5. Det har blivit mycket vanligare med ätstörning. Troligen fel, internationell forskning visar inte på någon tydig ökning under det senaste kvartsseklet ungefär. I vissa studier, regioner eller åldrar kan kanske vissa diagnoser bli vanligare, men andra studier antyder ingen ökning. Det som har ökat är medvetenheten bland allmänheten, och tillgänglighet till vård.

Källa: KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar

Ätstörningsenheten

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.