Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Det är viktigt att bygga en allians med patienten”

Experterna om behandlingen: Därför är metoden den rätta

Publicerad

Familjebaserad terapi är den bästa behandlingen för barn och ungdomar med ätstörningar – även om den kan uppfattas som prövande. Det menar forskare som SVT pratat med.

– Vi anser att familjen är bästa resursen genom att behandlingen sker i patientens vardag, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet. 

Familjebaserad terapi utgår från att familjen ska stötta barnet i att normalisera ätandet, med hjälp av ett matschema och verktyg från vården. Samtidigt ska patienterna besöka ätstörningsenheten för samtalsstöd.

Om behov finns går vissa patienter dit för att äta några av dagens måltider.

– Upprepade studier pekar entydigt på att det är just den formen av terapi som ska ges till tonåringar. Någon annan behandling har man inte vetenskapligt evidens för. Det här säger man bara inte i Sverige, det är internationell konsensus, säger Elisabet Wentz.

De flesta tillfrisknar

Enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, blir majoriteten friska beroende på hur snabbt man lyckas identifiera problematiken och kommer till behandling, desto bättre effekt.

– I vissa studier blir så mycket som 70-80 procent helt friska. Men när det går längre tid avtar effekterna, säger han.

Men ställer inte metoden väldigt höga krav på familjen?

– Jo, samtidigt menar vi att familjen är bästa resursen genom att behandlingen sker i patientens vardag och när förändring sker i den miljö som patienten befinner sig blir det mer sannolikt att det håller i sig, det minskar risken för återfall, och föräldrarna tränas i att se tidiga tecken på att patienten håller på att få ett bakslag, säger Ata Ghaderi.

Sanna Aila Gustafsson, docent och ordförande för Svenska Ätsörningssällskapet, kan förstå att patienter tycker att det är frustrerande med begränsade individanpassningar.

– Det är viktigt att bygga en allians med patienten och att hitta en gemensam ingång. Det kan motivera patienten, säger hon. 

Hör experterna om metoden i klippet ovan.

Projektet är ett redaktionellt samarbete mellan SVT Uppsala och tidningen Baaam.

I länkarna här nere kan du läsa mer om olika former av ätstörning. I länkarna finns också samtalsstöd och information om när och var man ska söka vård.

Här hittar du kontaktuppgifter till organisationer som kan stötta och ge råd till drabbade och anhöriga.

Vårdguiden om ätstörningar  Ring 1177 eller gå till 1177.se

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar 

Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS 

Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för tjejer 12-25 år 

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende

1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

2. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

3. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

4. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

5. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.

Källa: Ur ”9 eating disorder myths busted” av Cynthia Bulik, professor i psykologi

1. Ätstörning drabbar bara unga tjejer. Fel, pojkar, män och äldre kvinnor drabbas också. Den vanligaste åldern att nyinsjukna är under tonåren.

2. Man måste vara mager för att ha en ätstörning. Fel, bara ca 20 procent av vuxna med ätstörning och ca 40 procent av ungdomar har anorexi, alltså är starkt avmagrade. De andra är normalviktiga eller överviktiga, precis som resten av befolkningen.

3. Det går inte att bli frisk från en ätstörning. Fel, ätstörning kan ha ett kroniskt förlopp, men många blir av med sin diagnos och det går att bli helt frisk, utan återstående symptom.

4. Ätstörning är en livsstil. Fel, ätstörning är en potentiellt livsfarlig sjukdom som kan förstöra eller begränsa stora delar av livet under lång tid. Man väljer inte att bli sjuk, utan det är en komplex kombination av biologiska (inklusive genetiska) och psykologiska orsaker som drabbar och griper tag.

5. Det har blivit mycket vanligare med ätstörning. Troligen fel, internationell forskning visar inte på någon tydig ökning under det senaste kvartsseklet ungefär. I vissa studier, regioner eller åldrar kan kanske vissa diagnoser bli vanligare, men andra studier antyder ingen ökning. Det som har ökat är medvetenheten bland allmänheten, och tillgänglighet till vård.

Källa: KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ätstörningsenheten på Akademiska

Mer i ämnet