Familjebaserad terapi utgår från att familjen ska stötta barnet i att normalisera ätandet, med hjälp av ett matschema och verktyg från vården. Samtidigt ska patienterna besöka ätstörningsenheten för samtalsstöd.
Om behov finns går vissa patienter dit för att äta några av dagens måltider.
– Upprepade studier pekar entydigt på att det är just den formen av terapi som ska ges till tonåringar. Någon annan behandling har man inte vetenskapligt evidens för. Det här säger man bara inte i Sverige, det är internationell konsensus, säger Elisabet Wentz.
De flesta tillfrisknar
Enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, blir majoriteten friska beroende på hur snabbt man lyckas identifiera problematiken och kommer till behandling, desto bättre effekt.
– I vissa studier blir så mycket som 70-80 procent helt friska. Men när det går längre tid avtar effekterna, säger han.
Men ställer inte metoden väldigt höga krav på familjen?
– Jo, samtidigt menar vi att familjen är bästa resursen genom att behandlingen sker i patientens vardag och när förändring sker i den miljö som patienten befinner sig blir det mer sannolikt att det håller i sig, det minskar risken för återfall, och föräldrarna tränas i att se tidiga tecken på att patienten håller på att få ett bakslag, säger Ata Ghaderi.
Sanna Aila Gustafsson, docent och ordförande för Svenska Ätsörningssällskapet, kan förstå att patienter tycker att det är frustrerande med begränsade individanpassningar.
– Det är viktigt att bygga en allians med patienten och att hitta en gemensam ingång. Det kan motivera patienten, säger hon.
Hör experterna om metoden i klippet ovan.