Segregation i förskolan. Kamomillens förskola är ett undantag. På bilden Stina Hultén och Linda Torell.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
En blandad barngrupp ger mer dynamik till undervisningen, det anser områdeschefen Stina Hultén och förskolläraren Linda Torell. Hör mer om fördelarna de lyfter fram i klippet. Foto: Erik Leijonhufvud/SVT

Blandad bebyggelse skapar mångfald på förskolan i Årsta

Uppdaterad
Publicerad

Bostadssegregationen leder till en uppdelad förskola. Att högutbildade föräldrar dessutom, i högre grad, väljer fristående skolor för sina barn späder också på segregationen. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

Men på förskolan Kamomillen i Årsta i Uppsala är barngrupperna blandade – mycket tack vare området runt omkring.

Villor, radhus och både höga och låga flerfamiljshus ramar in tegelbyggnaden fylld med barn i stadsdelen Årsta. Det gör att barn med olika bakgrund har goda möjligheter att mötas tidigt i livet – just här.

Uppsala kommuns uppbyggnad av förskolan bygger på en närhetsprincip. Vårdnadshavare söker förskoleplats på önskad förskola och erbjuds sedan plats så nära hemmet som möjligt.

Bra förutsättningar för mångfald

Årstaområdets blandade bebyggelse skapar förutsättningar för heterogena gruppsammansättningar i stadsdelens förskolor, däribland Kamomillen.

– Kommunens förskolor har ett bra rykte i området, och många väljer den förskola som ligger närmast, säger Stina Hultén, områdeschef.

– Mångfald berikar. Barnen kommer med olika ryggsäckar och olika erfarenheter. Då får vi också olika ingångar och synvinklar när vi diskuterar, säger Linda Torell, förskollärare.

Klippet: Mer om läget på Uppsalas förskolor – och fördelen med blandade grupper.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.