Svensk Kärnbränslehantering AB:s anläggning SFR (slutförvaring för radioaktivt driftavfall) i Forsmark där låg och medelaktivt radioaktivt avfall förvaras nere i urberget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ja till slutförvar av kärnavfall i Forsmark

Uppdaterad
Publicerad

Avfallet från kärnkraften kan förvaras säkert vid Forsmarks kärnkraftverk i 100.000 år. Det säger Strålsäkerhetsmyndigheten i sin bedömning som presenterades i dag.

Beskedet kom efter fem års granskning av ansökan från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om att få slutförvara använt kärnbränsle enligt den metod som kärnkraftsindustrin vill använda. Ansökan lämnades till mark- och miljödomstolen 2011.

Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker alltså SKB:s ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Slutförvaring av kärnbränsle

Ett 80-tal personer har varit engagerade i granskningen som gjorts ur strålsäkerhetssynpunkt. I ansökan ingår också en anläggning i Oskarshamn för inkapsling av avfallet.

Högst 12.000 ton ska kapslas in i 6.000 kopparkapslar som, omgivna av bentonitlera, ska deponeras i borrade hål i tunnlar i urberget på cirka 500 meters djup. Om bygget startar 2019 som beräknat kan slutförvaret tas i drift 2027.

En ny istid

– Det är mycket komplext och extremt långsiktigt, sade Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Det ska vara säkert i 100.000 år. Under den tiden får man räkna med att det kommer en ny istid.

Vid presentationen sade Ansi Gerhardsson att det krävs så kallade passiva barriärer. Det ska inte behövas att någon är på plats för att bevaka eller kontrollera.

Ansi Gerhardsson betonade att Strålsäkerhetsmyndigheten granskat förvaringsmetoden vad gäller strålning, inte i några andrta avseenden. Hon sade också att ett krav är att den så kallade dosnivån ska vara 100 gånger lägre än den naturliga bakgrundsstrålningen.

Industrins ansvar

Vid presentationen underströks att det är kärnkraftsindustrins ansvar att ta hand om avfallet, dvs det använda kärnbränslet. Ansvaret får inte överlämnas till kommande generationer.

– Industrin behöver visa att man kan klara bland annat säkerheten och ekonomin men även att man har den kompetens som krävs för att till exempel klara utvecklingen av slutförvaret, sade Ansi Gerhardsson.

Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning bygger på ”en helhetsbedömning”, tillade hon.

Svensk kärnkraft producerar 20 ton använt kärnbränsle per reaktor och år.

Kritik från experter

Flera experter har varit kritiska mot framför allt kopparkapslarna som ska användas vid slutförvaret. Det gäller bland andra forskare på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och på Luelå tekniska universitet.

Man anser bland annat att det inte är klarlagt hur motståndskraftiga kopparkaplarna är.

Peter Szakalos, som är korrosionsforskare på Kungliga tekniska högskolan, hävdar att kapslarna kommer att rosta bort alldeles för snabbt.

– Nu anser jag att det är vetenskapligt bevisat att koppar är en sådan dålig metall att det inte fungerar mer än tusen år, säger han till SR:s Vetenskapsradion.

Det slutgiltiga beslutet om slutförvaring av använt kärnbränsle fattas av regeringen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Slutförvaring av kärnbränsle

Mer i ämnet