Jämställdhetskämpar. Professorerna Åsa Cajinder och Michael Thuné har lång erfarenhet av att jobba med frågor som handlar om lika villkor. Det har betalat sig på deras institution, som ses som ett föredöme. Foto: SVT

Universitetsinstitution i bräschen för jämställdhet – trots skeva siffror

Uppdaterad
Publicerad

I Uppsala universitets årsredovisning och handlingsplan för lika villkor finns många fina ord och höga ambitioner om jämställdheten. Men siffror visar att utvecklingen för könsfördelningen på flera håll står och stampar.

Ett exempel på där det inte är jämställt hittar vi inom området teknik och naturvetenskap på doktorandnivå. Andelen kvinnor har bara ökat med två procentenheter – på fyra år.

Ännu skevare siffror hittar vi på professorsnivå. Vid institutionen för informationsteknologi är bara 14 procent av professorerna kvinnor, men det är ändå en klar förbättring jämfört med för tio år sedan. Då fanns det bara en enda kvinnlig professor vid institutionen, vilket motsvarade 5 procent.

Både centrum för genusvetenskap och universitetets personalavdelning ser i dag jämställdhetsarbetet som föredömligt.

Professorer i bräschen för jämställdhet

Professorerna Åsa Cajander och Michael Thuné arbetar båda vid institutionen och har båda drivit på jämställdhetsarbetet. Michael Thuné började redan på 1970-talet att intressera sig för jämställdhetsfrågor, och Åsa Cajander har i rollen som likavillkorsombud fyllt på med ny kunskap och fått fler delaktiga.

Genusforskare och flera andra inom Uppsala universitet som SVT Nyheter Uppsala har varit i kontakt med ser arbetsplatsen som en förebild.

Vad har ni gjort för att komma dit ni har kommit?

– Vi har haft ledningsstöd, fått resurser till jämställdhetsarbete, jobbat långsiktigt och så har vi tagit hjälp av forskning på området, säger Åsa Cajander.

Full fart på jämställdhetsarbetet

För att skapa en bättre arbetsmiljö har man kompletterat informella nätverk. Alla ska veta hur karriärvägarna ser ut, och hur forskningsmedel söks. I ledningsgruppen finns en jämställdhetsansvarig, och vid rekrytering görs stora ansträngningar för att få kvinnliga sökande. Jämställdhetsombudet får öronmärkt tid för sitt jobb. Och i år genomförs en studiecirkel i härskarteknik.

Det här har lett till att institutionen har fler kvinnliga professorer och fler kvinnor i ledande positioner.

– Förhoppningsvis har jämställdhetsarbetet också inneburit en bättre arbetsmiljö som gör att kvinnorna vill vara kvar här, säger Michael Thuné.

Han betonar vikten av tydlighet och transparens när det gäller information om tjänster och annat. Alla ska ha samma chans och få samma förutsättningar, menar han.

Jämställdhet leder till trivsel

Ulrika Jaresund jobbar som samordnare vid institutionen, hon tror att en anledning till att hon trivs är det aktiva jämställdhetsarbetet.

Varför är det viktigt?

Ulrika Jaresund arbetar som samordnare vid institutionen för informationsteknologi. Foto: SVT

– Därför att alla ska ha samma chans i livet; det ska inte ha någon betydelse om du är kille eller tjej, säger hon.

Vill rekrytera fler kvinnor

Institutionen för informationsteknologi har kommit långt i sitt arbete, men det finns fortfarande steg att ta. Kvinnorna är fortfarande i minoritet.

– Vi har en liten rekryteringsbas, men de som kommer hit stannar oftast. Vi är som en grön utförsbacke, som är ganska flack. Det finns andra institutioner som har det betydligt jobbigare här och tappar flertalet.

Men hur ska ni får fler kvinnor?

– It finns i hela samhället, och vi skulle kunna rekrytera från närliggande fält.

Michael Thuné tror också att man kan söka sig utomlands för att hitta fler kvinnliga kollegor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.