Omkring 70 000 samtal och chattar – så många samtal om psykisk ohälsa räknar hjälporganisationen Mind med att ha tagit emot på Självmordslinjen under 2023.
Men enligt Johanna Nordin, chef för kunskap och utveckling och sakkunnig inom självmordsprevention på ideella organisationen Mind, är samtalen som de inte hinner ta emot långt fler.
– Det märks att oron i världen och det ekonomiska läget i Sverige påverkar den psykiska hälsan, fler mår dåligt. Vi har dessvärre inte resurser att ta emot alla de som försöker att nå oss i dag, säger hon.
2020 lades den nationella hjälplinjen för människor i psykisk kris, som finansierades av landets regioner, ned.
I anslutning till det fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda behovet av tidiga insatser mot psykisk ohälsa. Myndigheten föreslog då en nationell stödlinje.
Minskat antal volontärer
Trots larm om ökad psykisk ohälsa har regeringen fortfarande inte kommit med ett beslut nära fyra år senare. I stället har pengar fördelats till ideella organisationer som jobbar med hjälplinjer och chattar.
Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero, anser att det inte är tillräckligt och är kritisk till att man inte återinför den nationella hjälplinjen.
– Det här kan inte vila på organisationer i civilsamhället utan måste finansieras offentligt och finnas legitimerad personal som kan slussa vidare i vården, säger han.
Johanna Nordin förklarar att Minds volontärer ökade under pandemin, men att antalet sedan har minskat.
– Vi är ett viktigt komplement, men kommer aldrig att kunna ta emot alla samtal och ersätta legitimerad personal. Men ett medmänskligt samtal med en volontär kan ge lindring och hopp.
”Regionernas beslut”
Socialminister Jakob Forssmed (KD) anser att frågan ligger på regionernas bord.
– Om det ska vara en vårdgivande stödlinje är det regionernas beslut. Det vi har gjort är att tilldela mer pengar till de hjälporganisationer som finns, säger han.
I klippet ovan: Suicide Zero kritisk mot att det inte tillsatts någon ny nationell hjälplinje.