Sedan hösten 2017 har Region Uppsala haft en suicidalpreventionssamordnare på sin lönelista. Hans arbete går ut på att se hur alla delar i samhället ska kunna hjälpas åt för att minska antalet självmord. Han har sen i höstas haft i uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp modernisera suicidalpreventionen i länet.
– Det har funnits en uppfattning om att självmordsförebyggande arbete berör vissa verksamheter mer än andra, det stämmer väl till viss del. Men alla kan göra något för att sprida medvetenhet, säger Erik Klingenberg, suicidalpreventionssamordnare på Region Uppsala.
Tanken är att samtliga förvaltningar och verksamheter inom regionen ska få utbildning i hur alla kan arbeta motverkande, känna igen tecken och kommunicera kring psykisk ohälsa. Om den nya strategin antas är Erik Klingenberg redo att åka ut på en gång.
Identifierat riskgrupper
Som en del i den nya strategin så har Uppsalas självmordsbenägna identifierats. I länet finns fyra grupper som är sticker ut självmordsstatitiken.
Det är unga kvinnor, asylsökande, äldre män 65+ samt HBTQ-personer, då i synnerhet reanspersoner som finns överrepresenterade. Christopher Enblom är transperson och aktiv som utbildare inom RFSL i Uppsala. Han är inte förvånad över att transpersoner sticker ut så pass bland de som tar sitt liv. Och han har själv egna erfarenheter.
– Jag har haft självmordstankar under hela tonåren, jag ville inte leva, jag orkade inte. Jag har aldrig försökt att ta mitt liv, men tankarna har alltid funnits där och jag förstod inte hur dåligt jag mådde förens jag mådde bra, säger han.
En tysthetskultur har skapats
För att självmorden bland transpersoner ska minska så ser Christopher Enblom det som nödvändigt att vården blir mer flexibel i sin hantering. För att få könsbekräftande vård med tillexempel kirurgi eller testosteron så måste du genomgå en utredning. Den kan ta flera år innehåller kontakter med läkare, psykologer, kuratorer och är för många jobbig.
Flera transpersoner som SVT har talat med upplever samma sak. Det vittnar om att det är omöjligt att under utredningen tala om att man mår dåligt eller har självmordstankar av rädsla att få sin utredning avbruten.
– Det var ju könsbekräftande vård som blev min räddning. Vården säger att man ska vara öppen men om man talar om sånt kan man få sin utredning avbruten för att få en depressionsutredning påbörjad istället, säger han.
Det finns hopp i den nya strategin
Regionens suicidalpreventionssamordnare ser att arbetet med att minska antalet självmord ska kunna göras överallt i samhället. Inför att presentera den nya strategin så har det också varit viktigt att få in input från alla platser.
Kommer man kunna hjälpa personer som Christopher bättre nu med den nya strategin?
– Ja jag hoppas ju det, vi har i det här arbetet träffat RFSL och pratat med dom om vilka behov som finns, säger Erik Klingenberg.
Den nya strategin för självmordsförebyggande arbete inom Region Uppsala kommer presenteras för regionstyrelsen under juni.