Det var ett svårt olycksläge den där kvällen den 5 oktober i år. Tre personer omkom i sviterna av olyckan på väg 55 utanför Enköping.
– Det var många på plats, poliser, ambulanser och brandkår. Då tänkte jag väl att vi också kunde få lite uppmärksamhet och skjuts in till sjukhuset, säger Roger Andersson från Fjärdhundra som färdades i den tredje bilen med ytterligare en vuxen och tre barn.
Familjen fick hjälp av släktingar att ta sig till sjukhus. Då hade det gått runt 50 minuter, uppskattar Roger Andersson.
– Det hade kanske räckt med att någon hade kommit fram och lagt en filt över barnen och kollat mage och nacke, säger han.
Polisen beklagar
Men polisen hade koll på familjen och det var också de som rekommenderade Roger Andersson att ta familjen till sjukhus på egen hand.
– Först vill vi beklaga om den här familjen, som var med om den här fruktansvärda olyckan, upplevde att de inte fick ordentlig hjälp av polisen. Jag har pratat med den polisman som var framme hos familjen och de gjorde en bedömning om att skadorna inte var så akuta, säger Christer Nordström, polisens presstalesperson.
Men varken ambulanssjukvårdarna elelr räddningstjänsten fick vetskap om den tredje bilen, inte förrän familjen lämnat platsen.
Hur kommer det sig att ni inte lyckats vinnlägga er om att det var flera inblandade på platsen?
– Vi får inte vetskap om det. Vi är ju tre blåljusmyndigheter på plats som ska försöka samverka och få någon struktur på den här olyckan. Det tar ju en viss tid att ta hand om de som är svårt skadade. Sen trappas det ju upp och blir ett större perspektiv och då ser vi om det kan finnas fler element inblandade och det var det i det här fallet, säger Hans Granholm, räddningsledare vid Räddningstjänsten.
Vems fel?
Begick då räddningspersonalen något fel, eller var det bara en livsnödvändig prioritering?
– När vi har den här typen av olyckor som är så pass allvarliga så måste man gå prioriteringsordningen. Och det kan jag gå i god för för hela vår organisation. Vi måste koncentrera oss på de som är allvarligt skadade, säger Hans Granholm.
Att något gick snett konstaterar man från ambulanssjukvårdens sida och kallar det hela för en miss men man vill samtidigt inte uttala sig förrän den utredning som tillsats är klar. Men familjen i den tredje bilen känner sig åsidosatta och bortglömda.
– Man tänker inte logiskt, man gör som man blir tillsagd. Man tänker att det här är folk som vet hur det ska gå till. Jag tycker det känns jättedåligt men vems fel det var det kan inte jag säga, säger Roger Andersson från Fjärdhundra.
