En person som dömts till livstids fängelse har rätten att ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. I praktiken innebär det alltså en omvandling av ett icke tidsbestämd (livstid) straff till en tidsbestämning i faktiska år.

En ansökan får göras när den dömde har avtjänat minst tio år av livstidsstraffet och ansökan görs till Örebro tingsrätt som har ansvaret för samtliga ansökningar på ett rikstäckande plan. Örebro tingsrätts beslut får överklagas hos Göta hovrätt, oavsett om fången i fråga fått avslag på sin begäran om att få sitt straff tidsbestämt. En ny ansökan får göras tidigast ett år efter det att ett beslut om avslag har vunnit laga kraft.

KARTA: Morden som gav ett livstidsstraff

– När vi får in en ansökan gör vi en samlad bedömning över hur allvarlig gärningen som man dömts för, om man har skött sig under verkställigheten, om man har förberett för ett liv i frihet och den kanske viktigaste aspekten om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet, säger Björn Lindén som är lagman vid Örebro tingsrätt.

Rättsmedicinalverket

En tungt vägande faktor i tingsrättens bedömning är Rättsmedicinalverket. Det är de som bedömer hur stor risken för återfall är. Det är dock inte nödvändigt för rätten att begära en riskutredning vid varje ansökningstillfälle om rätten anser att det är uppenbart obehövligt. Rätten får också begära ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd.

TV: Detta är livstidsstraffet i Sverige

– Örebro tingsrätt och vi står helt frikopplade från varandra i våra bedömningar. Vi är en remissinstans till dem. Dock är det sällan som tingsrätten går emot det vi kommer fram till, säger Joakim Sturup, forskningssamordnare vid Rättsmedicinalverket (RMV) och handläggare vid riskbedömningar.

Sex veckor

I normalfallet bör en riskutredning genomföras inom sex veckor. I regel görs riskutredningen av ett tvärprofessionellt utredningslag bestående av läkare, psykolog och forensisk socialutredare.

RMV:s riskbedömning utgör en sammanvägd analys av av medicinsk-psykiatriska, psykologiska och sociala, aspekter som är relevanta för bedömning av risken för återfall i brottslighet.

– Vi tar bland annat in omdömen från Kriminalvården, hur internen har skött sig under sin vistelse. Vi kan även göra intervjuer av både internen och externa personer.

Så som?

– Det kan röra som om familj till personen eller eventuella arbetsgivare. Det är viktigt för oss att veta hur den dömdes framtid ser ut. Har personen något jobb på utsidan? Har personen någonstans att bo? Sådant väger in i vår bedömning gällande återfallsrisk, säger Joakim Sturup.

Huvudförfattare

Den rättspsykiatriska avdelning som ska utföra riskutredningen kan kontraktera externa utredare, men i det flesta fallen görs RMV:s bedömningar internt – ledda av en huvudförfattare.

– En person har hand om ett fall – som huvudförfattare. Rådgörande och översyn görs av flera när det närmar sig utlåtande dock. Det kan vara lämpligt att huvudförfattaren utses utifrån ärendets karaktär.

Avvikande meningar

Då utredningslaget satt sig in i ärendets karaktär, kan utredarna själva bedöma hur många utredare som behövs och från vilka professioner. Varje utredare som deltar i beslutet har rätt att avge avvikande mening.

– Arbetet är väldigt flexibelt så till vida att vi gör bedömningar löpande om vad för information vi behöver för att kunna komma med ett utlåtande. Om vi anser att vi behöver göra intervjuer gör vi det. Om vi behöver information från någon annan myndighet plockar vi in den. Vi kan kringgå sekretess. Vi har mycket makt i vårt förfogande på det sättet.

Utredarna bör under hela arbetet fokusera på det slutliga resultatet, riskbedömningen, och avpassa arbetet utifrån vad som behövs för att genomföra den så väl som möjligt.

– Det viktiga är att resultatet blir korrekt.

Inga systematiska uppföljningar

Enligt Joakim Sturup görs det dock aldrig några systematiska uppföljningar kring ärendena.

– Nej, vi följer inte upp huruvida vår bedömning i förstaläget var korrekt eller inte, det gör vi inte. Inte systematiskt i alla fall, men vi är på gång att presentera ett sådant arbete.

Utlåtandet kring återfallsrisken görs sedan i tre steg. Låg, medel och hög.

– Däremot kan stegen tangera varandra något.

Enligt Joakim Sturup kan bedömningarna vara oerhört komplexa.

– Det kan ju vara så att vi kommer fram till att personen i fråga inte direkt utgör något hot eller har någon återfallsrisk – i närtid. Men vi kan ju komma fram till att saker kan ändras och tillkomma som förändrar hela läget.

Hur menar du?

– Ja, enkelt förklarat kan vi ju kunna anse att en person inte nödvändigtvis kommer begå några allvarliga brott igen, förutsatt att vissa saker inte så att säga händer. En person som kanske är dömd för ett mord på en partner kanske inte kommer döda någon okänd, men vad händer då om den dömda får en framtida partner? Kommer personen mörda i en nära relation igen – om 10 år? Uppvisar personen sådana tendenser? Sådana frågor kan vi avhandla.

Uppdateringar

RMV:s utlåtande följer nuvarande rön. Till och från ses processen över.

– Vi är mitt uppe i en revidering nu. Det är viktigt att vara ajour med forskningen, säger Joakim Sturup.

RMV:s utlåtande skickas sen iväg till Örebro tingsrätt som bakar in den i sin sammanvägda analys – som i ett senare skede resulterar i huruvida den dömda ska få tidsbestämt eller ej. Örebro tingsrätts bedömning, i slutändan, görs även den i utifrån tre steg: låg, medel och hög.