Foto: SVT

Skotten – del 4: Juridiken

Publicerad

Två fällande domar av 26 skjutningar totalt på två år. Det magra resultatet visar SVT Uppsalas kartläggning. När de kriminella i Uppsala skjuter på varandra står polisen ofta maktlös. Främsta orsaken: de inblandade vill inte prata med polisen. Både bland offer och vittnen finns en tystnadskultur. Sprungen ur rädsla.

Flogsta, 12 januari: En student som landat med flyget några timmar tidigare sätter sig på en pizzeria och hamnar mitt i en skottlossning – han skadas så svårt att han är mycket nära att dö.

Kvarngärdet, 30 maj: Några förskolebarn leker ute på gården men måste hastigt ta skydd inomhus då skott börjar vina på andra sidan huset. Vid samma tillfälle får en familj in ett skott genom köksfönstret.

Gottsunda, 30 november: Ett äldre par får in ett skott genom vardagsrumsfönstret. Kulan går igenom en vägg, precis där kvinnan brukar sitta och titta på tv, och ut i hallen.

Oskyldiga har drabbats av skottlossningar vid flera tillfällen i år. Och dåden väcker oro och rädsla.

”Jag har inte skrattat sedan ha dog”

En familj som vet vad det innebär att förlora ett barn i en skjutning är Gunilla Karlberg och Samuel Abraham från Uppsala. Deras son David var 22 år och hade blivit antagen till studier i USA – när han avrättades med 14 skott i en bil i Stockholm för ganska precis åtta år sedan. 

Hör deras berättelse här:

Gunilla och Samuels son sköts till döds: ”Jag har inte skrattat sen dess”

Fyra män i 30-40-årsåldern har mist livet i skjutningar i Uppsala de senaste två åren. Därutöver har ett 15-tal män har skadats, visar vår kartläggning.

Två inför rätta

Vår sammanställning visar också att endast tre av 26 skjutningar med misstänkta kopplingar till kriminella nätverk de senaste två åren, hittills lett till att någon ställts inför rätta.

I två av tre fall finns en fällande dom (en friande dom nyligen har överklagats).

– Uppklarningen av mord har sjunkit sedan 2015 eftersom det här brotten sker i kriminella miljöer där ingen vill prata, säger Carin Götblad, regionpolischef.

”Svårt skottskadade som inte säger ett ljud”

Vid en tredjedel av skjutningarna är förundersökningarna nedlagda. 

Ett tiotal utredningar pågår ännu och i två av fallen finns misstänkta häktade.

Få brott klaras upp

Få av de våldsbrott som misstänks ha kopplingar till de kriminella nätverken klaras upp – betydligt färre än andra våldsbrott. Den främsta anledningen till det är att vittnen, offer och misstänkta inte vill prata med polisen.

För att över huvud taget mäkta med att utreda de många skjutningarna i år har polisen i Uppsala fått prioritera sin verksamhet. Och kalla in förstärkning från såväl resten av Region mitt – som Region Nord. Två utredare från Region Nord är ännu kvar i Uppsala.

Enligt polisområdeschef Pär Halldén är inte de ouppklarade skjutningarna bara en fråga om resurser.

– Det är klart att vi hade kunnat göra mer med mer resurser, men det finns andra skäl – till exempel den tystnadskultur som råder.

”Gett resultat”

Pär Halldén tycker inte att Uppsalapolisen just nu behöver prioritera bort särskilt mycket annat, även om han skulle önska att färre utredningar läggs på hög.

– Vi har prioriterat de så kallade mängdbrotten under hösten, och det har givit resultat.

Men det finns brister i hur polisen i Sverige generellt utreder de här skjutningarna, menar kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, expert på kriminella nätverk vid Stockholmspolisen. 

– När våldsvågorna når sin topp sjunker vår uppklarning. Därför har vi ett forskningsprojekt nu där vi tittar på hur uppklaringen ska bli bättre, säger Gunnar Appelgren. 

”Våldet kommer i vågor”

Här är några av förklaringarna till att få skjutningar klaras upp, enligt Appelgren.

  •  För få poliser utreder brotten
  •  Utredningarna går för långsamt 
  •  Brotten utreds som övriga grova brott, vilket ett negativt resultat

– Vid ett vanligt mord är de första dygnen viktiga. Vid en sådan här skjutning med kriminella gäng – handlar det om de första timmarna, säger Gunnar Appelgren. 

Vi har pratat med en rad vittnen och anhöriga till offer vid skjutningar de senaste åren. Flera av dem är först intresserade av att vara med och berätta om sina upplevelser och sorgen efter att ha mist en anhörig. Men sedan avbokar de intervjun. Fler av dem säger att de inte vågar träffa oss – de är rädda för konsekvenserna.

”Inte lätt att reda ut gängbrott”

Åklagaren Anne Sjöblom har hållit i en rad utredningar om skjutningar – och andra våldsbrott med kopplingar till kriminella gäng – i Uppsala. Hon upplever att problemet med att ingen vill prata med polisen om vad som hänt blivit större.

– Skjutningarna sker ju ofta i gängmiljö – och där är det inte lätt att reda ut brott. Vid de allra flesta av de här skjutningarna har det varit en mängd personer på platsen. Och det är ju massor med folk därute som vet vem som gjorde det, massor med folk som såg vem som gjorde det. Så det handlar ju bara om att ingen vill, eller vågar, berätta det för oss, säger Anne Sjöblom. 

Är det en befogad rädsla hos folk?

– Det är svårt att svara på. Man kan inte säga till ett vittne att det inte är farligt att berätta. Men erfarenhetsmässigt så är det klart att vittnen utsätts för press. Men hur stor risken är att man ska drabbas av någon form av våld är svårt att säga, säger Anne Sjöblom. 

– Det skulle behöva ske en förändring i samhället i stort – man borde ställa upp och hjälpa till att lösa den här typen av brott.

Frustration

Tystnaden skapar frustration hos polis och åklagare.

– Att folk inte pratar ser vi i varje utredning. Någon kan sitta häktad i månader och enda svaret på varenda fråga är: ”inga kommentarer”.

”Vittnet måste få bättre skydd”

Uppsalaadvokaten Christer Söderberg sitter ibland i rätten som stöd för anhöriga till offer för gängvåldet. Ibland försvarar han misstänkta. Han håller med om att tystnadskulturen existerar. 

Han efterlyser till exempel mer omfattande kameraövervakning för att hjälpa polisutredningarna framåt.

Men samtidigt är han tveksam till vissa av förslagen som finns för att klara upp fler våldsbrott med kopplingar till gängen. Som att tillåta anonyma vittnesmål i rättegångar.

– Det är en rättssäkerhetsprincip att man ska kunna ifrågasätta de uppgifter som lämnas av vittnen, säger Christer Söderberg. 

”Farligt att gömma sig bakom anonymitet”

Hans uppfattning är också att uppklarningen av skjutningarna även påverkas av andra faktorer än att inblandade inte pratar.

– Naturligtvis handlar det om polisens resurser också.

Han lyfter fram polisens sprängning av det så kallade Södertäljenätverket som ett exempel på vad större utredningsresurser kan ge.  

”Man får inte hatet leva vidare”

Så tystnadskulturen är inte hela svaret?

-  Den så kallade tystnadskulturen existerade även i Södertälje i allra högsta grad. Man kunde komma förbi det genom att binda upp de uppgifter som ändå lämnades i mindre omfattning till teknisk utredning, telefonavlyssning, kartlägga telefonpositioner i större omfattning än jag varit med om att man gjort i Uppsala. 

Många anhöriga till mordoffer vittnar om hur viktigt det är att få svar och en fällande dom. Att det har stor betydelse för att kunna gå vidare och bearbeta förlusten.

– Jag har en hälsning till alla mammor – pappor också – men mammor speciellt. Man får inte låta hatet leva vidare. Då blir man helt förstörd, säger Gunilla Karlberg, vars son blev 22 år gammal.

”Man får inte låta hatet leva vidare. Då blir man helt förstörd”

Fakta: Kris Uppland

Visa
  • Kris står för ”kriminellas revansch i samhället” och är en kamratförening som hjälper människor att hålla sig borta från kriminalitet och droger.
  • Föreningen har fyra ledord: Hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidaritet.
  • Kris fångar upp många direkt när de kommer ut från fängelset.
  • Varje år får ett hundratal interner hjälp med ett vanligt liv utanför murarna.
  • Kris finns på många håll i landet och i Uppland drivs föreningen av Johan Enander.
  • Lokalföreningen nås på uppland@kris.a.se eller 0708-72 44 32.

Fakta: Vill du hoppa av? – här kan du få hjälp

Visa

Uppsala Ungdomsjour

  • Telefonnummer: 072-593 63 98
  • Hemsida: Uppsala ungdomsjour
  • Kontaktperson Marie Therese Metzen (avhopparverksamhet): 018-727 61 36/072-523 85 04

Kris Uppland 

  • Lokalföreningen nås på uppland@kris.a.se eller 0708-72 44 32. 

Har du varit utsatt för brott: 

  • Brottsofferjouren Uppsala telefonnummer: 018-10 65 00
  • Brottsofferjouren nationellt telefonnummer: 0200-21 20 19 

Tips eller synpunkter?

Visa

Har du tips eller synpunkter är du välkommen att höra av dig. Maila redaktionen eller redaktionschef och ansvarig utgivare Daniel Legue. Du kan vara anonym.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Skotten - Uppsalas kriminella karta

Mer i ämnet