Så kallade staber för ledning av sjukvården upprättas vanligen efter exempelvis allvarliga olyckor. Det handlar oftast om korta, intensiva perioder av extremt pressade vårdlägen där det krävs möjlighet till att några få personer kan fatta korta snabba beslut.

Denna gång varade stabsläget i hela 23 veckor, vilket är unikt för Region Uppsala.

– Att det pågått så länge har ställt särskilda krav på samverkan med andra funktioner, fackförbunden, politiker och så vidare, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Region Uppsala.

Lång lista med beslut som fattats

Exempel på åtgärder som beslutats om av den så kallade staben under coronapandemin är att öppna särskilda covidavdelningar, att börja provta brett i befolkningen vid symptom – och att sätta till resurser för smittspårning.

Åtgärderna Regionen tvingats vidta på grund av pandemin har kostat ”hundratals miljoner” – någon exakt siffra är inte offentlig ännu.

Betyder det här att coronakrisen är över?

– Absolut inte.

Även om han tycker beredskapen är god för eventuella nya utbrott och kluster – känner hälso- och sjukvårdsdirektören viss oro inför hösten.

– Prognosen är att vi kan vänta oss någon eller några uppgångar under hösten och framåt januari-februari.

”Bättre rustade nu”

Hur ser beredskapen ut?

– Vi är otroligt mycket bättre rustade. Nu har vi lärt känna den här sjukdomen mycket bättre, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Under hösten ska Region Uppsala börja arbeta av de vårdköer som bildats då en stor del av den planerade vården ställts in under våren och sommaren. Det kommer dock ske inom ramen för den normala styrningen av Regionen.

Hör Mikael Köhler summera stabsläget i videoklippet ovan.