En gripen gängmedlem kan utgöra flera gripna gängmedlemmar.

SVT avslöjar: Polisen kan inte bevisa egna uppgifter

Publicerad

SVT Uppsala kan avslöja att polisen inte kan belägga centrala uppgifter man själva gått ut med kring resultaten för den ”särskilda gänginsatsen” i Uppsala.
Det handlar bland annat om att man inte kan visa vilka fängelsedomar insatsen har lett till, och att siffrorna inte går ihop när det gäller de 300 gripna gängmedlemmarna.

Under 2016 hamnar Uppsala i blickfånget. Medier rapporterar om ensamkommande som uppges langa heroin vid resecentrum. Uppsalabor uttrycker en otrygghet i centrala delar av staden.

Ett svar från polisen blir att sjösjätta den ”särskilda gänginsatsen”.

Och gänginsatsen i Uppsala slår an en ton. Polischef Jale Poljarevius uttrycker sig radikalt: ”Vi ska vara som en sovjetisk stridsvagn, bara köra på och inte stanna förrän vi är i Berlin.”

Men det rapporteras också om ovanligt stora beslag, som omkring ett halvt ton narkotikaklassade tabletter.

Jale Poljarevius som håller i insatsen, informerar löpande via sitt twitterkonto:


 

Ryktet om insatsen sprider sig och Jale Poljarevius bjuds in att berätta om koncept och resultat hos bland andra Finansdepartementet.

Så småningom når informationen även statsministerns kansli. Stefan Löfven besöker Uppsalapolisen – och hyllar sedan Jale Poljarevius i sitt jultal 2017 i Köping.

Låt mig berätta om en fantastisk polis, Jale Poljarevius, chef för lokalpolisområdet i Uppsala/Knivsta. Han har sett det mesta, fått utstå en hel del, men han viker inte undan en tum. På ett år har han och hans medarbetare frihetsberövat mer än 150 gängmedlemmar.

Foto: TT/SVT Grafik

I maj i år går Jale Poljarevius ut i SVT:s program Opinion live med att nu har över 300 gängmedlemmar gripits, och över 82 års fängelse dömts ut.

Vi vill veta mer. Vad har insatsen gett för resultat jämfört med tidigare arbete mot kriminella grupperingar i Uppsala? Vi begär ut fängelsedomarna som insatsen ska ha lett till.

Men något sådant underlag får vi inte från Uppsalapolisen. Svaret blir att det inte finns något dokument hos polisen där de så kallade målnumren finns. Och att söka fram materialet – genom att söka på ärenden kopplade till de individer man riktar in sig på – skulle ta polisen för lång tid. Vår begäran avslås.

Hur kan Jale Poljarevius då veta att 82 års fängelse dömts ut fram till början på maj i år? Han beskriver ett skeende där han får besked om att en viss individ dömts till ett visst antal fängelseår. Han tar då den tiden och plussar på den i ett power point-dokument han har, som används för redovisning av den särskilda gänginsatsen.

Vi får power pointen utlämnad (samma som delvis läggs ut på twitter löpande med uppdaterade siffror).

Men det här arbetssättet gör att det för en utomstående inte går att veta vilka fängelsedomar som uppges vara resultat av den särskilda gänginsatsen i Uppsala.

Antalet gripna gängmedlemmar var alltså uppe i över 300 i maj, enligt Jale Poljarevius. Faktum är att inte bara statsministern, utan även en rad olika medier som DN och Aftonbladet, rapporterat om Uppsalapolisens antal gripna gängmedlemmar. Poljarevius skrev själv en debattartikel om det i maj.

Men matematiken går inte ihop. När vi intervjuar Jale Poljarevius i början av juni säger han att det är svårt att säga exakt hur många gängmedlemmar det finns i Uppsala.

300 gängmedlemmar – hur många är det egentligen? Foto: SVT

– Jag skulle tippa någonstans runt 200 individer som är aktiva, mer eller mindre.

Om det finns omkring 200 personer som Uppsalapolisen definierar som gängmedlemmar, hur kan då 300 gängmedlemmar vara gripna?

Det visar sig att Jale Poljarevius inte kan svara på hur många av de omkring 200 individer som Uppsalapolisen definierar som gängmedlemmar – som gripits. Han menar att han med ”300 gripna gängmedlemmar” syftat på antalet gripanden, inte antalet gängmedlemmar.

– Det kan vara 150, det kan ha vart 250 jag kan inte det exakt. Men vid 300 tillfällen har gängmedlemmar blivit gripna.

Jale Poljarevius definition av ”gäng” vid vår intervju:

Stefan Holgersson, polis och professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo, har synat de siffror som kommuniceras utåt kring en rad polisprojekt i Sverige och beskrivit hur polisen kan agera för att försvåra insyn och bygga upp tilltalande bilder av sina verksamheter.

– Som det är nu så måste man helt lita på polisen. Men jag har visat så många gånger att man inte kan det.

Han har inte studerat Uppsalapolisens särskilda gänginsats, men har börjat intressera sig för den och har fått signaler om att Jale Poljarevius är en driven, aktiv och engagerande chef som ändrat sättet att kommunicera utåt. Samtidigt pekar Holgersson på att ingen utvärdering gjorts.

– Projektet har marknadsfört sig hårt men jag kan inte se att det varit någon utvärdering och när man försöker ta del av uppgifter som ni gör, så ser jag att det inte går. Det blir märkligt.

Polisforskaren: ”Uppsalapolisens påståenden bör granskas” Foto: Tobias Holmqvist/SVT

Enligt Stefan Holgersson är det mycket positivt i sig att polisen är mer öppen till allmänheten med vad man gör. Men han ser en rad risker med om det skulle visa sig att den bild av resultaten man visar utåt inte stämmer överens med verkligheten. Det skulle bland annat kunna leda till att beslutsfattare kan få uppfattningen att lagar och resurser räcker till, att andra polisområden kan tvingas ta efter fastän de kanske har ett bättre arbetssätt – och på lång sikt skulle förtroendet för polisen kunna urholkas.

Ni har ju konstaterat i er forskning att de positiva bilderna även ger positiva effekter som att polisens arbetsmoral går upp, ökad trygghet, kriminella känner att de tappar mark. Det är jätteviktiga saker ju?

– Ja, men på lång sikt är det inte bra för jag är orolig för att folk börjar se att polisen inte ger en rättvisande bild.

Nu vill Stefan Holgersson att polisens interna granskare tittar närmare på den särskilda gänginsatsen.  
– Polisens internrevision borde granska det här för att se om det ser ut som man presenterat det.

Lokalpolisområdeschef Jale Poljarevius säger till SVT att han välkomnar såväl en internrevision som en granskning av Stefan Holgersson.

– De är välkomna, absolut, självklart.

Vi har sökt regionpolischef Carin Götblad för en kommentar. Kommunikationschefen vid Polisen Region mitt svarar att Götblad bara kommenterar frågor som är ”av större eller allvarlig karaktär eller rör samtliga län i regionen”.

Fotnot: Sent på kvällen samma dag som vår publicering, lägger polisen ut ett uttalande från regionpolischefen Carin Götblad på sin hemsida där hon uttrycker sitt stöd för Jale Poljarevius.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer