– Familjen tyckte först att det var lite flummigt med kortare skoldagar och undrade om vi lärde oss lika mycket, och det gör vi. Skillnaden är att vi har ett mer komprimerat schema med färre håltimmar, säger Tilde Lampinen som har börjat sista året på Jensen gymnasium i Uppsala.

Om friskolor inte skulle finnas?

– Det skulle vara mindre motiverande. Bra att det i dag finns olika skolor – både kommunala och friskolor, säger Tilde Lampinen.

– Svårt att säga hur det skulle vara, men kanske skulle vi få färre specialiserade skolor, säger Emma Lantz som också går på skolan.

Valmöjligheterna i skolan har ett pris. Det menar Ylva Bergström, docent i utbildningssociologi, som i 20 år har forskat på friskolor.

Vad har friskolorna bidragit till?

– Det beror på hur man ser det. En ökad segregation är ett sätt att se på det, det vill säga att det finns en ansamling av resursstarka familjer i ett område. Skillnaden mellan skolor blir större och större.

Hur ska man se på det?

– Återigen, det beror på vem man frågar. Det är naturligtvis bra för familjer som tycker att skolan är viktig och genom den ser en möjlighet att behålla sin sociala position. Men för andra familjer så är det negativt.

Klippet: Hör vad eleverna tycker om vinster i skolan.