Anna Almroth, som är regissör och ansvarig för skådespelarutbildningen vid folkhögskolan, ger eleverna en handfast instruktion. Nu är det bara timmar kvar till premiären.

Hur känns det att ta sig an ett verk av en gigant, Ingmar Bergman?

– Först kände jag – oj, ska jag sätta upp Ingmar Bergman? Ja, det ska jag, kände jag sen.

– Jag har vuxit upp med Ingmar Bergmans filmer och Fanny och Alexander är en av mina favoriter, säger Anna Almroth.

Kvinnan i fokus

I år uppmärksammas hans verk extra ofta eftersom det var 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Men den här uppsättningen har ett nytt perspektiv.

– Jag har också valt att titta på kvinnornas historia och deras roller.

För eleverna vid skådespelarutbildningar är valet av pjäs en utmaning.

– Jättekul att spela nått av Bergman. Det är en verklig utmaning. Utmaningarna är ju det som driver oss framåt, säger Emma Ahlander.

Här får hon stöd av Marcus Andersson:

– Helt fantastiskt att får sätta upp en pjäs som är så himla stor och har sånt rykte. En extremt rolig utmaning.

Hopp om jobb som skådespelare

20 elever går nu på skådespelarutbildningen på Molkoms folkhögskola och det råder ingen tveksamhet kring vad deras utbildning ska leda fram till.

– Jag hoppas att jag får jobb som skådespelare i framtiden. Jag hoppas att jag ska hitta mitt eget uttryckssätt och kunna använda det på olika jobb på scen och i film. Det är det jag vill göra, säger Anna Edström.

– Jag håller med. Förhoppningsvis leder det till ett yrke som skådespelare, säger Emma Ahlander.

Men det är en tuff bransch eller hur?

– Ja det är det, men jag tror att om man vill bli skådis och kämpar och sliter för det så är det i slutänden värt det.

Rampfeber? Ja!

Sju föreställning ska eleverna sätta upp, tre för en bred allmänhet.

– Om jag har rampfeber? Jo, det har jag och det bör man ha som skådespelare. Om det inte finns nån nervosititet är man inte riktigt förberedd, säger Marcus Andersson.