”Ett läsvänligt land kräver en förstklassig infrastruktur för läsning.

Biblioteken är grundbulten i den infrastrukturen”

Så står det i Lärarstiftelsens senaste rapport ”Biblioteksdöden” som beskriver barn och ungas tillgång till folk- och skolbibliotek. Skolverket och Kungliga biblioteket har presenterat helt ny data som visar att 20 folkbibliotek om året försvinner i landet.

I rapporten har ett biblioteksindex tagits fram som ska ge en bild hur folkbibliotekens läge ser ut i landets kommuner. Det är en sammanvägning av tre mått: antal folkbibliotek, nya inköp av böcker till folkbiblioteken och hur mycket som pengar som kommunen satsar på verksamheten. Bland de värmländska kommunerna så är Eda kommun som satsar allra mest i länet och Hammarö är den kommun som satsar minst på bibliotek.

– Det är pinsamt. Politiken har under lång tid inte prioriterat biblioteket. Vi klarar oss hyfsat på Hammarö för att vi är med i Bibliotek Värmland, då kan våra kommuninvånare låna böcker från andra bibliotek, men det känns fel för det känns som vi åker snålskjuts på dem, säger Lillemor Larsson (V), ordförande i bildningsnämnden.

Ett flertal utan skolbibliotek

Rapporten visar även att inte ens fyra av tio svenska skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Över 80 procent av eleverna på kommunala gymnasium har tillgång till skolbibliotek medan bara 15 procent av de fristående gymnasierna erbjuder sina elever ett skolbibliotek.

– Läslusten sjunker bland unga, ungdomar och barn. Vi ser också att den infrastruktur som behöver finnas för att Sverige ska vara ett läsvänligt land, den brister, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarstiftelsen.

Hör bildningsnämndens ordförande Lillemor Larsson (V) hur de ska göra för att vända bibliotekstrenden.