Arvikabördige Peter Nolander började spela hockey i Arvika HC redan innan han fyllt tio år. Då drömde han om att ta plats i Färjestads trupp. Men så blev det aldrig. Hans bana som proffs kom i stället att börja som back i Mora. Och nu är han tillbaka där allting började. I västra Värmland.
– Jag kände att jag var nöjd med min hockeykarriär och sugen på ett nytt kapitel i livet. Vi flyttade, köpte hus och det har varit väldigt kul att få komma hem till Värmland igen, säger Peter Nolander.
Under sina två sejourer i Mora var han med om att ta upp klubben i dåvarande Elitserien. Karriären gick sedan vidare med fyra säsonger i Brynäs, landslagsspel och passerade sedan genom AIK innan proffslivet tog slut efter en och en halv säsong i allvenska Södertälje.
– När jag spelade brukade jag lite skämtsamt säga att det ska bli så skönt när jag lägger ner hockeyn. Då skulle det bli ett sju till fyrajobb och alltid lediga helger. Så blev det ju inte, säger Peter Nolander med ett litet skratt.
Tuff start på tränarkarriären
Peter Nolander kunde inte släppa hockeyn. Nu är han inne på sin andra säsong som tränare i moderklubben Arvika HC. Men tränarkarriären fick en tuff start.
– Jag fick ta över förra säsongen och A-laget var då inne i en generationsväxling. Det är många äldre och erfarna spelare som har lagt av eller flyttat under senare år så fjolårssäsongen var rätt jobbig. Vi vann bara två matcher under hela ordinarie serien men lyckades som tur kvala oss kvar, säger Peter Nolander.
Skulle inte tacka nej till Färjestad
Peter Nolander hade ambitionen att ta det lugnt efter åren som proffs. Men samma vinnarskalle som tog honom upp i spelarnas finrum riskerar nu att ta honom till tränarnas.
– Som hockeyspelare drivs man ju av kraften att försöka ta sig så långt man bara kan. Det är väl lite det samma som tränare. Jag vill ju gärna se hur långt jag kan gå.
Du drömde ju om att få spela i Färjestad men av det blev det inget. Vad tror du om att få träna dem?
– Ha, ha, det vet man aldrig. Men jag skulle inte tacka nej om jag fick chansen. Det vore helt underbart, säger Peter Nolander.