Sjukdomen är en bakterie som bärs av gnagare som sorkar och harar. När djuren blir bitna av mygg eller fästingar kan bakterien färdas vidare till människor.
– Det kan vara olika symptom men ofta får man ett mygg- eller fästingbett och bakterier slår sig ner i huden. Det blir ett litet sår vid bettet, ibland syns det inte alls. Sen svullnar lymfkörtlarna, säger Anna Skogstam.
Kan spricka
Smittade personer får feber och lymfkörtlarna, som sitter bland annat i armhålorna, vid ljumskarna och kring halsen, blir ömma.
– De kan bli jättestora och ibland svullnar de så mycket att de går sönder och varar, säger Anna Skogstam.
Flera smittovägar
I Dalarna har det rapporterats om ett stort utbrott i augusti. 2009 räknas som ett av de värre åren för Värmland. Då insjuknade 65 personer i sjukdomen.
Region Värmland räknar med att också 2019 blir ett år utöver det normala. Den värsta perioden är nämligen inte över än.
– I augusti och september rör vi oss mycket ute i skog och mark. Vi plockar svamp och bär och jagar, säger Anna SKogstam.
Vad är det som är så farligt med harpest?
– Den här bakterien kan spridas inte bara genom insektsbett utan också om man hanterar till exempel hö och gräs där det har funnits döda gnagare. Då kan man andas in dammet och utveckla lunginflammation och det är allvarligt, säger Anna Skogstam.
Sök vård
Om man jagar exempelvis hare kan man också smittas om man flår djuret och skär sig på kniven.
– Man ska söka vård i tid. Om man känner sig sjuk ska man ta sig till vårdcentral eller en akutmottagning, beroende på hur sjuk man känner sig, säger Anna Skogstam.
Sjukdomen behandlas enkelt med antibiotika.