– Vi har valt ut de kommuner som satsat mest på digitala hjälpmedel i vården och Karlstad är en av de 12 kommunerna. Vi har besökt Karlstad och pratat med en grupp beslutsfattare, ett tiotal personal i vården och en handfull anhöriga, säger utredare Dick Lindberg.

Trygghetskameror och gps-larm är två vanliga metoder för att öka tryggheten och självständigheten för äldre.

– Kamerorna gjorde att de äldres nattsömn blev bättre, då de fick sova ostört. Ett oväntat resultat var att många upplevde en stärkt integritet, då det inte länge kom personal mitt i natten, säger Dick Lindberg i ett pressmeddelande.

Oklart ansvar för larm

Bilden av hur gps-larm fungerar var mer tvetydig. De som var mest positiva till tekniken var anhöriga, som upplever ökad trygghet när de vet att maken, makan eller föräldern snabbt kan hittas om de irrar bort sig.

Men många kommuner har bristfälliga rutiner för hur larmen ska hanteras. Det kan vara oklart vem som ansvarar för att personen har med sig larmet och att det är laddat, samt vem som rycker ut vid ett larm.

Samtycke viktigt

Inte sällan saknas även rutiner hos kommunen för att försäkra sig om att man har den äldres samtycke till att använda trygghetskamera eller gps-larm.

– De brister som syntes tydligt handlade om hur samtycket hanteras. Till exempel hur kommunen följer upp samtycket så att brukaren förstår vad insatsen med hjälp av teknik innebär och att man måste acceptera om personen plötsligt säger nej.

Några tecken på att kommunerna ersätter personal med teknik finns inte, enligt studien.

– I ett läge med ett stort behov av personal, så har framför allt kamerorna bidragit till att hemtjänsten avlastas och kan ägna sig åt annat än rutinmässiga, långväga nattbesök, säger Dick Lindberg.