TV: Se och hör Pernilla berätta om attacken
I dag är Pernilla Wall tillbaka på jobbet på Centralsjukhuset i Karlstad. I fredags var hon och två kollegor en hårsmån från att bli överkörda på Drottninggatan i Stockholm. De hade alla deltagit i en kurs med jobbet och vid tretiden stod Pernilla utanför en klädbutik och pratade med sin son i mobilen. Plötsligt såg hon lastbilen komma dundrande och hon kastade in sig i en butik.
– Precis när jag kommer in så åker den förbi. Det går jättefort och det blir liksom nästan som ett vinddrag efter den. Men jag finner mig rätt så fort. Jag säger till min son, som fortfarande är kvar i telefonen, att jag mår bra men att jag måste lägga på, berättar hon.
”Tänkte att jag kunde hjälpa”
I stället för att reagera som så många andra och springa för sitt liv, så vänder Pernilla om och springer i motsatt riktning. Efter lastbilen.
– Jag tror att jag tänkte att det var något bromshaveri, att det var något fel med lastbilen eller att föraren hade fått en stroke. Jag tänkte att jag kunde hjälpa till ifall det skett något längs vägen.
När Pernilla Wall kommer fram ser hon en ung kvinna som ligger med huvudet precis intill ett av de bakre lastbilshjulen.
– Jag börjar undersöka och vrider upp hennes huvud. Jag ser hennes ögonvitor, känner på pulsen och den är lugn och fin. Och så tittar jag upp och ser att det brinner från vad jag tror är motorhuven. Då hör jag någon som ropar ”det kommer att sprängas!”. Och då blev jag rädd.
Starkt berörd
Pernilla berättar lugnt och sakligt hur hon då inser att hon måste få bort kvinnan därifrån. Hon minns inte riktigt hur, om hon släpade henne eller lyfte henne. Men det är då hon upptäcker något som berört henne starkt.
– Jag märker att hennes högerhand är helt krossad, den bara hänger. Hon börjar skrika och jag förstår att hon har skitont, men jag måste ju få bort henne därifrån.
Pernilla lyckas flytta kvinnan så att de kan ta skydd bakom en pelare, och efter en stund kommer andra och hjälper dem bort från platsen. Själv agerade hon på impuls och hade aldrig en tanke på att det kunde handla om ett terrordåd.
– Det fanns inte, utan det var just det att något måste gått fel med bilen. Men det var ju inte personen jag som var där, utan det var en doktor. Jag gled in i en ledningsfuktion som jag kände mig trygg med. Det var först när räddningstjänsten hämtat henne som jag kom fram. Jag började bara skaka och fungerade inte alls.
Nära döden
Pernilla Wall blev väl omhändertagen, bland annat av en annan läkare som också hamnade mitt i kaoset. Och när hon väl kom hem till Karlstad igen kunde hon inte sluta krama sina barn.
– Det var rätt nära, det tänkte man inte på då. För då var det fullt fokus framåt, men efteråt kommer de där katastroftankarna: ”jävlar, den där bilen kom väldigt fort”. Sedan när man läste om det nu var en sprängladdning som fanns i bilen, då var det ju nära en gång till. Sådant är det som kommer och som är otäckt och jobbigt.
Pernilla Wall har delat med sig av sin upplevelse på sin Facebooksida, något som hjälpt henne mycket.
– Jag har fått sådan enorm respons. Jag har fått så många hjärtan skickade till mig och så många underbara händelser. Jag har fått sådan hjälp upp ifrån det här så man kan inte tänka sig. Det är så fantastiskt.
”Vill veta att hon lever”
I dagarna som gått efter terrorattacken har Pernilla Wall också försökt få tag på kvinnan hon hjälpte, bland annat genom att kontakta sjukhuset. Men än vet hon inte hur det gick.
– Jag ska fortsätta försöka få reda på vad som hänt henne. Jag vill veta att hon lever.
Hur har det här påverkat dig?
– När allt det jobbiga har lagt sig och man tänker igenom det så tänker jag att jag dog inte. Jag blev inte speciellt skadad. Jag lever fortfarande och jag kommer att njuta mer av livet. Jag kommer att vända ansiktet mot solen mer och krama mina barn mer. Njuta mer av livet.