På gymnasienämndens presskonferens efter nedläggninsbeslutet av estetprogrammet på särskolegymnasiet i Karlstad var budskapet från nämndens ordförande tydligt. Det finns inga praktikplatser för esteteleverna, och det finns inga jobb.
Läs mer: SVT granskar: Finns praktikplatser till estetelever
– Vi måste anstränga oss så långt som möjligt för att göra dem anställningsbara. Mer än alla andra elever egentligen, i gymnasieskolan. Det förutsätter ju att det finns jobb, eller någon form av anställning. Och förutsättningarna för det är ju också att du klarar av din APL, en praktik, i huvudsak i ditt huvudämne, för att du ska kunna lära dig jobbet på jobbet, säger gymnasienämndens ordförande, Daniel Berghel (M).
När den nya läroplanen för gymnasiesärskolan kom 2013 var ett av syftena att eleverna måste bli bättre förberedda för arbetslivet. Enligt Skolverket är läroplanen formulerad så att det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
– Sen är det inte alla elever som i realiteten har de förutsättningarna, säger Bengt Weidow, undervisningsråd på Skolverket till SVT Nyheter Värmland.
Innebär det i praktiken att de måste få ett jobb när de kommer ut?
– De måste inte få ett arbete, så är det inte formulerat. Man kan aldrig kräva det, det är inte möjligt. Däremot ska skolan arbeta på ett sådant bra sätt att eleverna har goda förutsättningar att få ett gott liv efter sin gymnasieutbildning, säger han.
”Vi kräver inte detta”
Men trots att Daniel Berghel har upprepat meningen att det är viktigt att eleverna ska vara så anställningsbara som möjligt, så menar han inte att det är ett krav som kommunen ställer på esteteleverna.
– Nej, det gör vi inte, då har du missuppfattat detta. Vi kräver inte detta, vi har bara konstaterat att i läroplanen och i de styrdokument som vi har, är kravet på oss som samordnar utbildningen och är huvudman, att vi ska göra dem så anställningsbara som möjligt. Och om möjligheten ska vara så stor som möjligt att få ett jobb, då är det ju rimligt att man utbildar sig i en bransch där man också kan göra sin praktik, säger Daniel Berghel (M).
Men vi pratar fortfarande om elever som har valt att inte läsa de här andra ämnena för att de vill gå på det estetiska programmet och kanske inte vill jobba inom bygg, omsorg, restaurang eller handel?
– Jamen, då är vi tillbaka till nationella styrdokument och regelverk. Det går inte att komma ifrån att det styr väldigt hårt att vi ska göra dem så anställningsbara som möjligt, säger Daniel Berghel (M).
– Vi har inte rätt att erbjuda den typen av kurser där vi bryter mot regelverket. Det kan inte vara så att för en grupp elever bryter vi regelverket för skolan. Det kan inte vara möjligt, säger han.
Står inget i Skollagen
Men i Skollagen står det ingenting om vilka kurser eller utbildningar som kommunen inte får erbjuda. I skollagens 18:e kapitel regleras kommunernas ansvar, och där står det bland annat att kommunen ska erbjuda utbildning av god kvalitet. Men vad som händer efter avslutad utbildning, det tar inte skollagen upp överhuvudtaget, säger undervisningsrådet Bengt Weidow på Skolverket.
De menar att de inte har rätt att erbjuda den här typen av kurser, för att inte tillräckligt många får jobb efteråt. Står det någonting i skollagen om det?
– Nej.
Det finns ingen paragraf någonstans som säger någonting om det?
– Nej.
SVT Nyheter Värmland har sökt gymnasienämndens ordförande Daniel Berghel (M) för en kommentar om att det inte finns stöd i skollagen för att lägga ner ett program för att inte tillräckligt många får arbete efteråt. Vi har inte lyckats nå honom.