Passionen för gamla bilar har funnits i hans hjärta hela livet. Och gamla ska de vara! Minst femtio år på karossen ska de ha. Han gillar att meka och fixa med dem, medan de nya bilarna han råkar äga får åka till en bilverkstad om något behöver lagas.

– Det är inte roligt med nya bilar, de ser likadana ut också. En kan inte skilja en Volvo från en japansk bil, utan då får en kolla på däcken, säger han.

De gamla 50-tals bilarna däremot, de får hans ögon att glittra som hos en liten pojkes.

– De måste varit så himla glada på den tiden, med nya modeller varje år och krom! Idag görs ju allt av plast, säger han något besviket.

Köpt delar från USA

I hans garage står hyllmeter med veteranbilsdelar, allt från lyktor, karosser och bandspelare, allting noga sorterat. Det märks att Torbjörn Nilsson inte är en slarver. Det är främst från San Francisco, USA som han köpt delarna ifrån. Genom att montera isär bilarna där har han kunnat transportera 13-15 bilar åt gången över Atlanten hem till Sverige och de europeiska veteranbilsentusiaster. 

Det är inte bara åldern som gjort att Torbjörn Nilsson nu tagit beslutet att lämna stafettpinnen vidare. Dollarkursen har stigit från 4.70 till 10.40 under dessa år vilket gjort att det blivit dyrare att hålla på. Men han hoppas att barnbarnen eller någon annan som kan förvalta det som han byggt upp ändå kan ta över.

Vad ska du göra med alla delar?

– Ja, det får tiden utvisa, säger han.