Västnytt tog nyligen emot ett tips på sociala medier om att ett fjortonprocentigt vin såldes i en mataffär i centrala Göteborg.
När SVT Västnytts reporter köpte vinet och provsmakade det så visade det sig var fullt drickbart. Vinet smakar som en mindre god sherry, men matbutiksägaren hävdade att man inte alls ska dricka det, utan att det används till att wooka grönsaker eller marinera kött.
När Västnytt nystar i regelverket visar det sig att reglerna kring alkoholhaltiga preparat är i dag oklara.
Tidigare krävdes tillstånd från Läkemedelsverket för att få sälja dem, men sedan 2011 släpptes handeln med alkoholhaltiga preparat fri.
Odrickbart vin är ok
I dag ligger det främsta ansvaret på försäljaren själv att avgöra om produkten är ok att sälja som ett alkoholhaltigt preparat eller inte, berättar Ylva Glantz verksjurist på Statens folkhälsoinstitut.
Så är det i dag ok att sälja ett vin som det är 14 procent alkohol i, där försäljaren hävdar att det är odrickbart och man kan köpa det i vanlig butik för ungefär 40 kr?
– Ja, om det är ett alkoholhaltigt preparat så är det ok, säger Ylva Glantz.
Saknas föreskrifter
Folkhälsoinstitutet har lämnat in ett förslag till EU-kommisionen på nya regler kring exakt vad som skiljer preparaten från exempelvis vanligt vin. Den 19 juni går remisstiden för förslaget ut, och då vet man om de nya reglerna kan antas.
De som fått överta tillsynsrollen för alkoholhaltiga preparat är Statens Folkhälsoinstitut, som alltså i över två år inte haft några föreskrifter utöver Alkohollagen att luta sig mot i sina bedömningar. I lagen står endast att produkten inte får säljas om det finns risk att den används i berusningssyfte.
Svårt att urskilja
Men vad som verkligen menas med ett alkoholhaltigt preparat är inte helt enkelt. Det har tidigare sålts 5 procentigt matlagningsvin i butik som Folkhälsoinstitutet ansett var ok eftersom alkoholhalten varit så låg. Den har dessutom innehållit salt- och pepparextrakt i den mängd att det ansetts vara odrickbart.
Men några formella, exakta krav på matlagningsvinets smakduglighet eller alkoholhalt finns alltså inte i dagsläget.
– Utgångspunkten har varit att en alkoholhaltig dryck inte är svårt att definiera. Ett alkoholhaltigt preparat kan då ha likheter, men det skiljs ut genom att inte vara en alkoholdryck, säger Ylva Glantz.
Så det handlar om smak då?
– Ja det kan vara smak, det kan vara lukt, färg, det kan vara pris. Det är många saker som vägs samman,
Det står inte uttryckligen i lagens definitioner vad som är en dryck och vad som är ett preparat. Det finns heller inget prejudicerade rättsfall som kan vara vägledande och än så länge inga föreskrifter. Juristen på statens folkhälsoinstitut tycker dock att det räcker med att det finns en tillsynsmyndighet.
– Det finns en tillsynsmyndighet som har bemyndigande att föreskriva på området när man stöter på produkter som på ett eller annat sätt utgör en fara.
Så länge regelverket ser ut som det gör så ligger alltså ett stort ansvar på butiksägarna själva. I butiken i Göteborg så står vinet fortfarande på hyllan till försäljning. Och någon legitimation för att köpa vinet behövs inte.