Tidigare vd:n för Saab Automobile Victor Muller. Foto: TT / SVT

Åklagaren yrkade på fängelse – Muller ångrar inget

Uppdaterad
Publicerad

Åklagaren yrkade på fängelsestraff när rättegången avslutades. Men Saabs siste vd Victor Muller är optimistisk. Klockan 11 faller domen i hovrätten som sannolikt sätter punkt för det rättsliga efterspelet av Saabs konkurs.

När hovrätts-rättegången avslutades 29 december förra året yrkade chefsåklagaren Olof Sahlgren på ett fängelsestraff för Victor Muller, som åtalats för grovt svindleri.

Åklagaren hävdar att Victor Mullers återkommande optimistiska och förskönade uttalanden i medier om Saabs tillstånd i samband med företagets ekonomiska kris 2011 är att anse som brottsliga.

Saab-rättegången

– Saab genererade inte en enda krona och kostnaderna ökade för varje minut. Genererar man inte en enda krona är man på obestånd, sa Olof Sahlgren under sitt slutanförande under hovrättsrättegången.

Hopp och förtvivlan

Victor Muller dök upp i Saabhistorien 2009 när hans sportbilsföretag Spyker tog över det olönsamma Saab Automobile från General motors. Jakten på pengar blev en följetong i medierna där de 3.000 anställda kastades mellan hopp och förtvivlan.

Den 19 december 2011 försattes Saab till slut i konkurs.

Ekobrottsmyndigheten utredde turerna före konkursen och lämnade in ett omfattande åtal mot sju personer i den gamla Saabledningen. Men Vänersborgs tingsrätt friade samtliga, bland dem både Victor Muller och den tidigare vd:n Jan-Åke Jonsson.

”Tufft vara ensam”

Åklagaren valde att överklaga två delar. Dels det misstänkta grova svindleriet mot Victor Muller, dels misstankarna mot två revisorer.

– Det var tufft att vara ensam i de här förhandlingarna. i tingsrätten var vi tillsammans och alla vi stod bakom det vi gjort, säger Victor Muller till SVT:s reporter under sista förhandlingsdagen

Åklagaren yrkade på ett och ett halvt års fängelsestraff för Victor Muller.

– Jag står för allt vi gjort och jag skulle göra det igen, sa Victor Muller till SVT vid hovrättsrättegången.

Saab Automobile

Verkstadsföretaget Saab (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började tillverka bilar 1946.

1969–90 var biltillverkningen sammanslagen med lastbilsföretaget Scania.

1990 bildades Saab Automobile, med General Motors som ensam ägare från 1999.

2010 köptes Saab Automobile av nederländska Spyker.

2011 sattes företaget, då med 3 400 anställda, i konkurs.

2012 köptes det mesta i konkursboet av Nevs (National Electric Vehicle Sweden), med syfte att bygga elbilar.

2014 beräknades de sammanlagda tillgångarna i konkursen vara 3,3 miljarder kronor. Alla fordringsägare med förmånsrätt bedömdes få fullt betalt.

I september 2015 kom de första åtalen om misstänkta ekonomiska brott inom Saab.

En rättegång i Vänersborgs tingsrätt, med fyra huvuddelar, inleddes i januari 2017. Alla sju åtalade friades helt på alla punkter.

Två punkter överklagades. Två revisorer är åtalade misstänkta för grovt osant intygande, medan Victor Muller åtalats för grovt svindleri.

Konkursen, med utdelning till fordringsägarna, väntas bli klar tidigast 2019.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Saab-rättegången

Mer i ämnet