Den tidigare ambulansöverläkaren på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Jonas Högberg, skickade i april i år ett brev till områdeschefen. I brevet lyfter han fram mycket allvarlig kritik mot hur verksamheten fungerar. Han avled tragiskt nog på grund av sjukdom bara två månader senare. Hans anhöriga har gett oss tillstånd att publicera detta brev som hittills varit okänt utanför sjukhuset.
SVT Nyheter Väst har tagit del av brevet. Här publicerar vi stora delar av det:
”Hej!
Jag har sedan en längre tid känt mycket stort och tilltagande behov som medicinskt ledningsansvarig […] att för dig uttrycka min stora oro för utvecklingen av Göteborgs ambulanssjukvård och oförmågan att få till nödvändiga förändringar sedan SU tog över totalansvaret för nu drygt två och ett halvt år sedan.
Innan klagosången vill jag dock nämna att mycket positivt, nyttigt och roligt sker i verksamheten ex. viljan att utveckla densamma, många oerhört engagerade, kunniga, erfarna och intresserade medarbetare på alla nivåer, flera banbrytande arbetssätt (läkarstödsbil, bedömningsbil, vårdkedjor, differentiering, osv.) har igångsatts vilket rönt stort nationellt intresse och prisats, osv.
Dock hyser jag stor oro för Göteborgs ambulanssjukvård och dess utveckling:
• Man kan inte bedriva befintlig och önskad verksamhet med nuvarande budget. Min bedömning efter 15 års arbete inom ambulanssjukvård och som medlem i SLAS (Sveriges Ledningsansvariga Ambulansöverläkare i Samverkan) där man får stor nationell inblick är att verksamheten är åtminstone 20-25 procent underfinansierad.[…]
• Inte en enda gång under dessa två och ett halvt år har vi kommit upp till det minsta antal personal som beräknats erfordras för verksamheten. Detta betyder att massor av personal måste köpas in på övertid varje dag vilket ju innebär ett oerhört slöseri med pengar och att detta till största del står för vårt kontinuerliga och stora budgetunderskott. Dessutom upptar detta akuta personallösande en oroväckande stor del av så väl vårdenhetschefers som sektionsledares arbetstid.
• Arbetsscheman och brist på planering som med Sveriges i särklass högsta utnyttjandegrad […] ger trött personal, ökad risk för lågkvalitativ vård, försvårar återhämtning och socialt liv i övrigt, svårigheter att få ledighet både på kort och lång sikt, minskar attraktionskraften, dränerar verksamheten på erfaren personal, ger för närvarnade 13 procent personalgenomströmning, osv.
• På grund av denna höga belastning och ständiga personalbrist ställs hela tiden utveckling/ utbildning/ projekt osv. mot produktion vilket som exempel innebär att någon organiserad, schemalagd och regelbunden kompetens-, introduktions-/ fort-, utryckningsförar- och vidareutbildning knappt kan erbjudas och när den väl erbjuds får den ofta ställas in akut på grund av att produktion måste gå i första hand. Nyanställda som ofta är helt oerfarna, skickas närmast direkt ut i produktion i en för dem okänd och ofta osäker/ farlig miljö och ska handlägga ett mycket brett och osorterat patientmaterial, ofta med näst intill lika oerfarna handledare med åkare. Vid journalgranskning ser man ofta mycket tveksamma bedömningar/ handläggningar, direkt felaktigt läkemedelsanvändande och så vidare. […]
• Nästan dagligen ställs akutambulanser på grund av personalbrist vilket naturligtvis ökar belastningen på befintlig personal och minskar tillgängligheten. Detta visar sig framför allt vid prio 2 (akuta men inte livshotande) uppdrag där tiden till ankomst till patient ökat markant.
Sannolikt är dessa förhållanden väl redan kända för dig, men jag vill ändå bidra med min bedömning att situationen är mycket allvarlig och att den om inget görs nu definitivt hotar den medicinska säkerheten och inte alls är i samklang med SU:s mål om en akutsjukvård i toppklass.
Allt gott och lycka till önskar
Jonas Högberg
Överläkare
Ambulans och prehospital akutsjukvård
Sahlgrenska universitetssjukhuset”