Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Backaborna väntar fortfarande på sitt undantag

Redan 2013 började arbetet med att få fram ett undantag från trängselskatten som målat in Backaborna innanför tullarna. Nästan fem år senare är fortfarande inget på plats och nu kan en överprövning ytterligare försena undantaget.

Det har varit en lång resa för att landa i ett undantag för Backaborna men i oktober 2016 kunde riksdagen ändå fatta beslut om att det skulle införas. Planen var att det skulle ske till årsskiftet 2017/2018 men nu kan den tidsramen vara hotad.

– Den upphandling som Trafikverket gjorde av själva utrustningen som behövs på plats blev överklagad av en konkurrent som förlorade. Då har det hamnat i förvaltningsdomstol och det har dragit ut lite på tiden, säger Per Bergström Jonsson, projektledare på Trafikkontoret i Göteborg.

En infekterad fråga

1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg för att minska biltrafiken och finansiera delar av det Västsvenska paketet där bland annat Marieholmstunneln och Västlänken ingår.

Många var kritiska till beslutet och det skulle också leda till en kommunal folkomröstning i samband med valet 2014. Nej-sidan gick vinnande ur omröstningen men skulle ändå inte få genomslag politiskt. För 2015 beslutade kommunfullmäktige slutgiltigt att trängselskatten ändå skulle behållas.

LÄS MER: Trängselskatten blir kvar

Backaborna låstes in

I samband med att den stora frågan om trängselskatten rasade pågick ett annat arbete – det om Backaundantaget. För i och med införandet hamnade Backaborna i en prekär situation. Stationerna placerades så att många fick betala trängselskatt även när de inte skulle ta sig in till centrala Göteborg utan exempelvis bara skulle åka och handla.

– De här dagarna då det är skatt åker vi till Backaplan istället, eller tar bussen, för det plockar till rätt bra det här. Vissa månader blir det 400-500 kronor, säger Lars Jansson som är pensionär och bor i Backatorp.

Ett undantag utreddes

2013 inleddes en utredning som skulle se över möjligheterna till ett undantag. Året efter kunde en slutrapport konstatera att en förändring behövdes och 16 olika alternativ togs fram. Sedan dess har frågan nått regeringsnivå där den behandlats men det skulle dröja fram till 2016 innan riksdagen kunde fatta beslut.

LÄS MER: Backaborna får chans att säga sitt – igen

Per Bergström Jonsson ledde utredningen vid Trafikkontoret i Göteborg och känner sig något besviken på hur staten hanterat frågan.

– Trängselskattfrågor kan hamna i långbänk. De kan gå fort också, införandet i Göteborg gick väldigt fort både utrednings- och lagstiftningsmässigt och vi trodde nog från Göteborgs sida att Backaundantaget också skulle gå hastigt. Allt såg ganska bra ut sommaren 2014, men sen byttes det fot och det hamnade i långbänk.

Stannades upp på regeringsnivå

Det som bromsade upp frågan var att regeringen ville genomföra ett annat alternativ än det som Göteborg presenterade.

– Det den nya regering och regeringskansliet fastnade för var det alternativ vi hade i bakfickan. Skiftet från det enklare alternativ som vi själva hade landat i och det mer avancerade som nu ska genomföras har tagit tid.

LÄS MER: Backaborna slipper trängselskatten

Kommunens förslag, som utgick ifrån att boende i Brunnsbo, Backa, Skälltorp och Skogome skulle undantas från betalstationerna i Backa, fick tummen ner av både Transportstyrelsen och Skatteverket. Per Bergström Jonsson har förståelse för regeringens beslut att se över det andra alternativet.

– Vi var nog lite beredda på det. För det enklare alternativet krävde att jurister skulle göra avsteg från en princip. Det är inget konstigt utan har gjorts många gånger tidigare och vi fick informella besked om att de var på. Sedan skedde en politisk svängning och de ville göra ett alternativ som stämmer bättre överens med grundläggande rättsprinciper för Sverige.

Ska beskatta genomfarten

Förslaget fortsatte beredas och i oktober 2016 kunde riksdagen tillslut fatta beslut om att genomföra Backaundantaget.

Idéen man till slut landade i är att man ska inför kontrollstationer som utgår från Backaplan och går västerut på Hisingen. De befintliga trängselskattstationerna längs E6 behålls men för att betala behöver man passera båda stationerna inom 30 minuter.

LÄS MER: Så fungerar det nya förslaget

På det sättet beskattas alltså genomfartstrafiken samtidigt som Backaborna på nytt ska kunna åka och handla utan att betala skatt.

Fördröjningarna fortsätter

Tanken var att undantaget skulle träda i kraft vid årsskiftet, alltså fem år efter att trängselskatten infördes, men nu kan det försenas på nytt.

– Tack vare överprövningar har vi tappat i runda slängar ett halvår, säger Anders Mikaelsson, koordinator vid Trafikverket för Västsvenska paket.

Överprövningarna gäller entreprenaden för byggandet av kontrollstationerna. Det var företaget Tecsidel som fick i uppdrag att projektera och bygga men norska Q-Free begärde överprövning i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Rättsinstanserna dömde till Trafikverkets fördel i båda instanserna men processen försenade ändå byggstarten.

”Vi har inte kastat in handduken”

Med förseningarna är det nu en kamp mot klockan för att få stationerna på plats inom tidsramen.

– Vi har inte kastat in handduken men det är tight som du kanske förstår. Framförallt när det gäller att få fram material, säger Anders Mikaelsson.

Slutgiltligt är det regeringen som ska ge klartecken när allt är på plats. Gösta Brunnander är pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson och säger att man är förberedd på att den planerade tidsrammen kan spricka med så mycket som ett halvår.

– Ambitionen från regeringens sida är att få det här på plats så snabbt som det bara går men med överprövningarna kan det då fördröjas, säger Gösta Brunnander.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer