Lucille M'boge Fredriksson och Camilla Lado arbetar som barnmorskor på Sahlgrenska och befarar att förändringarna ska leda till en sämre arbetsmiljö. Foto: SVT

Barnmorskornas fruktan om arbetsmiljön – efter beskedet om tidigare igångsättningar: ”Hinner inte gå på toa”

Uppdaterad
Publicerad

Sahlgrenska ska sätta igång förlossningar tidigare och samla alla igångsättningar på en enda avdelning. Men flera barnmorskor befarar att förändringarna ska leda till en ännu sämre arbetsmiljö och en sämre säkerhet för patienterna.

– Redan idag har vi brist på barnmorskor, säger Lucille M'boge Fredriksson, barnmorska.

När Sahlgrenska kommer att sätta igång förlossningar i vecka 41 istället för vecka 42 kommer vårdbehovet att öka. Det beror på att igångsättningar är mer resurskrävande jämfört med om förlossningen hade börjat spontant. Det kan ta upp till tre dygn efter en igångsättning innan barnet föds.

– Vi kommer att få mer att göra, det blir en tyngre arbetsbelastning. På arbetspassen är vi redan stressade, vi hinner inte gå på toa, inte alltid äta eller prata med varandra. Även om vi löser det så att paren kanske inte märker det inne i salen så går vi på knäna utanför, säger Lucille M'boge Fredriksson, barnmorska på Sahlgrenska.

Förlossningsstudien SWEPIS

– Vi löser det när paren är där, men det är på bekostnad av vår egen hälsa, säger kollegan Camilla Lado.

Ny avdelning efter årsskiftet

Sahlgrenskas plan är att efter årskiftet samla alla igångsättningar på en enda avdelning, där kvinnorna förbereds för förlossningen. De ska sedan flyttas till förlossningsavdelningen när det är dags att föda barnet. Nils Crona, verksamhetschef för förlossningsvården på Sahlgrenska, hoppas att detta ska förbättra arbetsmiljön för dem som är kvar på förlossningsavdelningen.

– Den personal som arbetar på förlossningen kommer arbeta mer renodlat med födande kvinnor och vi kommer ju att lyfta av dem arbetet med igångsättningar, säger han.

Till den nya avdelningen ska sjukhuset rekrytera sex nya barnmorskor. Samtidigt ska de rekrytera 30 nya sjuksköterskor till BB, som exempelvis ska hjälpa till med eftervård av kejsarsnitt. Lucille och Camilla vill inte uttala sig om den tidigare igångsättningen, men de är starkt kritiska till att sjukhuset rekryterar sjuksköterskor istället för barnmorskor.

– Vi är oroliga för att kvinnorna inte kommer få lagstadgad, jämlik vård när de blir vårdade av antingen en sjuksköterska eller barnmorska på BB. Vi vill ju att det ska vara barnmorskor som ska anställas, vi behöver redan idag 30 barnmorskor. Vi är för få som det är, säger Camilla Lado.

”Tror inte vi kan hitta tillräckligt många”

Nils Crona tror att det blir svårt att få tag i barnmorskor.  

– Vi skulle behöva 30-40 barnmorskor till. Men vi tror inte att vi kan hitta tillräckligt många barnmorskor. Alltså kommer vi komplettera det med sjuksköterskor.

Barnmorskorna tror inte att felet ligger i bristen på barnmorskor.

– Att det är en brist håller inte vi med om, utan det är snarare en brist på barnmorskor som vill jobba i förlossningsvården som den ser ut idag. Med dålig arbetsmiljö och låga löner, säger Camilla Lado.

Men den bilden delar inte verksamhetschefen.

– Jag tror inte det är riktigt sant, det finns säkert fler barnmorskor att rekrytera. Vi ska vara klara över att de under en period i livet kan tycka att det är stimulerande att jobba i förlossningsvården, men det är inte alltid lika tilltalande under andra faser i livet, säger Nils Crona.

”En barnmorska per födande kvinna”

Barnmorskorna som SVT Nyheter Väst träffar är också kritiska till att ledningen bortser från annan forskning.

– Varför väljer de att fokusera på forskningen om tidig igångsättning, och inte forskningen som visar på stora fördelar med en barnmorska per födande kvinna på förlossningen? Det leder till färre komplikationer, förlossningarna går snabbare eftersom den födande kvinnan är trygg, det leder till färre ingrepp och det är kostnadseffektivt, säger Lucille M'boge Fredriksson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Förlossningsstudien SWEPIS

Mer i ämnet