Polisen undersöker brottsplatsen 1995. Foto: polisens förundersökningVisa alla (3)
Visa alla (3)

Billdalsmannen i förhöret: ”Inget minne av en sådan här händelse”

Uppdaterad
Publicerad

För närmare 24 år sedan överfölls och våldtogs en åttaårig flicka i ett skogsparti i södra Göteborg. Nu åtalas en 58-årig man för den grova våldtäkten. I förhör säger sig mannen inte ha något minne av en sådan händelse.

Mannen hittades tack vare så kallad familjesökning i polisens dna-register. Den 58-årige mannen, som greps i slutet av februari i år, nekar till brott. Men enligt utredarna kan han knytas till brottet tack vare dna-sökningen och åklagare Thomas Ahlstrand har nu skickat in åtalet till Göteborgs tingsrätt.

58-åringen har i förhör sagt sig inte ha något minne av inblandning i överfallet mot flickan.

– Mitt minne är väldigt svagt och jag har inget minne av en sådan här händelse, säger mannen i förhör.

Vill inte ljuga

När mannen fick veta att han skulle topsas så höll han sig undan polisen och ville inte lämna dna-prov frivilligt, vilket gjorde att polisen anhöll mannen i hans frånvaro.

En undersökningen visade senare mannens dna fanns på flickans kläder. När han konfronteras med uppgifterna i förhör säger mannen att han inte minns och säger att han haft problem med minnessvårigheter efter en hjärnblödning.

– Jag vill inte sitta och ljuga och jag kommer inte ihåg, säger mannen i förhör.

”Stark bevisning”

SVT har varit i kontakt med målsägarbiträdet Anna Rösman som inte vill kommentera hur kvinnan mår idag. Men hon säger att de nya verktygen kring dna gör att fler fall kan klaras upp.

– Jag ser att det finns goda chanser att han kan blir fälld för det här brottet på grund av att det finns en sådan stark bevisning, säger Anna Rösman.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Veckans brott: Samma man som misstänks för våldtäkten av en åttaåring i Billdal på 90-talet, utreds nu i ett mordfall. Mannen spårades via dna-teknik. Foto: SVT

Fakta: Dna-register

Visa

Alla som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse får sedan den 1 januari 2006 lämna ett dna-prov.

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har hand om tre olika register för dna-profiler: spårregistret, utredningsregistret och dna-registret.

Spårregistret: Innehåller okända dna-profiler från brottsfall.

Utredningsregistret: Innehåller dna-profiler från personer som är minst skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse.

Dna-registret: Innehåller dna-profiler från personer som dömts för ett brott med annan påföljd än böter, alternativt har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom.

Familjesökningen i de svenska dna-registren blev möjlig efter en lagändring som började gälla den 1 januari i år.

Den innebär att dna-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).

Familjesökningarna utförs av Nationellt forensiskt centrum (NFC), i första hand vid de grövsta brotten (mord/dråp, mordförsök/dråpförsök och grova sexualbrott).

Källa: Nationellt forensiskt centrum (NFC)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Överfallet i Billdal 1995

Mer i ämnet