Foto: SVT

De firar nyår i september

Uppdaterad
Publicerad

På söndag är det inte bara val – det är också nyårsafton, enligt den judiska kalendern. Nu under september är det dags för inte mindre än sex olika nyår.

– Det är intressant att det är valdag och samma kväll börjar det judiska nyåret. Båda har ett tema om vart vi är på väg och vad vi har för roll att spela i vår omgivning, säger Benjamin Gerber, församlingspedagog i Judiska församlingen i Göteborg.

För nyårsafton äger inte bara rum den 31 december, som i den gregorianska kalendern, utan runt 30 gånger varje år. Sex av nyåren är nu i september. Det judiska nyåret, Rosh Hashana, inleds vid solnedgången på valdagen och är både en allvarlig och glad högtid, enligt Benjamin Gerber.

– Man träffar mycket släkt och vänner och äter gott och önskar alla ett gott och sött nytt år. Vi blåser i vädurshorn och äter äpplen och honung som symboliserar ett sött år.

“Kommer smygkika på valprognoser i synagogan”

I år blir det år 5779 och under högtiden minns man världens skapelse.

– Men jag tror inte bokstavligen att världen är 5779 år gammal utan ser det mer som att det representerar början av mänsklig civilisation, säger Benjamin Gerber.

Eftersom högtiden inleds på kvällen hinner man rösta innan.

– Det ses inte som fint att ta fram mobilen i synagogan, men många kommer nog tjuvkika på valprognoserna i mobilen under kvällen.

Festligt etiopiskt nyår

Två dagar efter valet, den 11 september, är det dags för ytterligare tre olika nyår – det muslimska, det koptisk-ortodoxa och det etiopiska som kallas Enkutatash.

– Det är ett stort firande, berättar Yonas Bergman Gemetchu, som driver en etiopisk restaurang i Göteborg. Om man är i Etiopien är det musik överallt, och människor är fint klädda. Man känner lukten av mat, kaffe, får och getter.

Nyåret infaller när regnperioden är slut och man firar att blommorna och sommaren är på väg, klär sig i vitt och pyntar sitt hår med långa grässtrån, “ungefär som på midsommarafton” enligt Yonas Bergman Gemetchu. I år blir det år 2011.

– Man går runt mellan släktingar och det är kaffe-bjudningar och på kvällen är det konserter och jättefester – det är härlig stämning.

“Som en vanlig dag”

Samma dag som det etiopiska nyåret infaller det muslimska, Al-Hijra. Men det passerar under betydligt mindre festligheter.

– Vi firar det inte, det är ingen högtid. Som sunni-muslim passerar det bara som en vanlig dag, säger Kalsoom Kaleem, ordförande i Göteborgs moské. Shia-muslimer firar inte heller, men för dem börjar en sorgetid.

För Kalsoom Kaleem är valet en mycket större händelse. Hon är själv socialdemokratisk politiker, och sitter bland annat som ersättare i regionfullmäktige.

– Vi i Göteborgs moské är väldigt engagerade i valrörelsen och uppmanar muslimer att gå och rösta, fortfarande ringer folk mig dygnet runt och frågar om valet, säger Kalsoom Kaleem.

Handlar om försoning

Efter det judiska nyåret följer tio dagar fram till nästa högtid, försoningsdagen Jom Kippur, och de tio dagarna handlar om att rannsaka sig själv och försonas med varandra. Det är något som politikerna kan ta med sig in i valnatten och tiden därefter, menar Benjamin Gerber.

– Oavsett vad resultatet blir så hoppas jag att man kan ta ett steg tillbaka och inse att det här är allvarliga saker och fundera över hur ens handlingar bidrar till en bättre utveckling, säger Benjamin Gerber.

Nyår i september

1 september:

  • kyrkligt nyår/kyrkoårets början (ortodoxa)

9 september:

  •  judiskt nyår (Rosh Hashana, inleds i solnedgången och fortsätter tills tisdag kväll)

11 september:

  • etiopiskt nyår (Enkutatash)
  • muslimskt nyår (Al-Hijra) och
  • koptiskt-ortodoxt nyår (Nayrouz)

14 september

  • kyrkligt nyår/kyrkoårets början (ortodoxa, julianska kalendern)

Källa: Mångkulturella almanackan 2018 (Mångkulturellt centrum) och Myndigheten för stöd till trossamfund

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.