– Det smärtar att behöva flagga ut, säger Anders Källsson, vd för Erik Thun AB.
Under hösten flaggade hans bolag ut de sista svenska båtarna, torrlastfartyg som transporterar malm, kol och trä från Europa och till Vänerhamnarna.
Totalt finns nu 79 fartyg i internationell fart som får sjöfartsstöd, och det låga antalet gör att Sveriges inflytande över internationell sjöfartspolitik minskar.
Förmånligare på Färöarna
Men på Färöarna, dit man flaggat båtarna är villkoren väldigt mycket förmånligare för fartygen. Man har tonnageskatt och ett tar ut blygsamma avgifter för klassning.
– Att flagga ut, där är de stora pengarna. Innan vi har samma kostnadsläge i Sverige kan vi inte konkurrera internationellt, säger Lars Höglund, vd för Furetank AB.
Bolaget var en av de första att flagga ut sina fartyg från Donsö. Man har ett bolag i Färöarna, Nolsö Shipping, och två anställda.
– Det personerna arbetar med oss på distans. Vi betalar skatt, avgifter och annat på Färöarna, pengar som annars kommit Sverige till del.
Inget skarpt beslut
Sveriges redare har länge krävt en tonnageskatt, att beskattas på fartygens kapacitet istället för på inkomst av näring. Det skulle innebära fördelar för dem, åtminstone i goda tider.
Sveriges riksdag har också fattat beslut om att införa tonnageskatt 2007. Men inget har hänt. Finansminister Anders Borg (M) har hänvisat till att det är oklart hur man ska lösa de latenta skatteskulder som rederierna har om man ändrar beskattningssystem.
Vad Västnytt erfar kommer det heller inget skarpt beslut om tonnageskatten i måndagens handlingsplan, utan beskedet blir en två år lång utredning – ännu en gång.
Infrastrukturminister Catarina Elmsäter Svärd (M) presenterar handlingsplanen kl. 14.30 på måndag.