Anna Arvidssons stämma darrar lätt när hon konstaterar fakta. På sju år har hon och hennes man Roland lagt ut 1,3 miljoner på en obrukbar tomt som inte ser ut att bli något mer än en husgrund.
På en bergig tomt, omgiven av skog med gångavstånd till havet skulle de bygga sitt drömhus. En belöning på livets höst för att komma närmare barn och barnbarn.
Allt verkade stämma på de papper som mäklaren visade upp om den nybildade tomten. Kommunen hade gett förhandsbesked på bygglov, miljööverdomstolen strandskyddsdispens och lantmäteriet godkänt att fastigheten kunde bildas i syfte att bebyggas.
Stoppades efter två år
I maj 2010 skrevs kontraktet under och förberedelserna påbörjades. Under de kommande åren söktes alla tillstånd på nytt och sommaren 2012 murades grunden till huset.
Men i september samma kom ett brev från länsstyrelsen som förklarade att de upphävde kommunens strandskyddsdispens.
– Det var ju katastrof, vi släppte allt vi hade och åkte därifrån. Sedan dess har vi kämpat, säger Anna Arvidsson.
Först trodde paret att det skulle vara så enkelt som att överklaga. Man hade ju fått dispens tidigare och platsen var den samma. Men det skulle visa sig att den strandskyddsdispens man trodde sig ha var utgången redan när fastigheten köptes, något som gått alla inblandade parter förbi.
”Människor kan göra fel”
Nästa bakslag kom 2014 när mark- och miljödomstolen gick på länsstyrelsens linje. Något ny dispens på platsen kunde inte ges eftersom strandskyddslagstiftningen skärpts 2009 – alltså året innan man köpte tomten.
Idag driver paret en process mot Lantmäteriet. De upprättade den nybildade tomten för bostadssyfte 2010 utan att reagera på att strandskyddsdispensen var utgången sedan året innan.
– Vi är en myndighet av människor och människor kan göra fel. Det du beskriver är ett exempel där vi kan ha gjort fel, säger Svante Dolff, enhetschef på Lantmäteriet i Uddevalla som inte vill gå in mer på det enskilda fallet på grund av den pågående processen.
Men den typen av kontroll som ni gör inför att en fastighet bildas, den ska kunna upptäcka sådant här?
– Det är sådant den kan upptäcka, ja.
Hade gjort mycket annorlunda
Att undersöka om dokument stämmer är inte något som ligger inom köparens undersökningsplikt. Men om paret Arvidsson hade anmält till konsumentverket så snart problemet upptäcktes hade det funnits en chans att köpet kunde ha gått tillbaka.
Idag finns det mycket de hade velat göra annorlunda.
– Vi köpte genom en mäklare för vi tyckte att det var en trygghet. Men hade vi gjort det igen skulle vi ha gjort det privat. För då skulle vi ha nagelfarit allting, säger Anna Arvidsson.