Det var efter lagändringen 2012 som antalet anhörigflyktingar ökade och med kort varsel fick Falköpings kommun 450 nya grundskoleelever.

– Vi hade inte tillräckligt med platser inne i tätorten så vi gjorde ett val att skjutsa dem ut till våra landsbygdsskolor där det fanns plats för dem, säger Leif Lagergren skolchef i Falköping.

– På nästan samtliga skolor hade man inte haft några andra kulturer tidigare, så detta är nytt för våra skolor.

Byskolor räddas

Flera av skolorna som barnen nu går i var tidigare nedläggningshotade. Men tack vare de nya invånarna sviktar elevunderlaget inte längre och byskolorna kan räddas kvar.

Trots att många av de somaliska barnen är analfabeter har lärarna inte hunnit få någon vidareutbildning.

– Vi har barn från årskurs 1 till 8 och de befinner sig på olika nivåer och lär sig språket olika fort, så det har varit den största utmaningen, tycker jag, säger läraren Monica Tunared.

– Det bästa med det här är att barnen snabbt integreras när de får höra svenska språket dagligen och våra gamla elever har fått lära sig mycket om andra kulturer, säger Carina Milton Persson rektor Flobyskolan.

Men nu har Falköping satt stopp för att placera ut fler barn från Somalia, eftersom man vill lyckas med de man redan tagit emot.

– Just nu placerar vi inte ut fler på dessa skolor. Det är för att både de nyanlända och de gamla eleverna ska få arbetsro, säger Leif Lagergren skolchef i Falköping.