I samband med valet 2018 så höll Tibro kommun en lokal folkomröstning. Den folkomröstningen hade kommit till genom att namnlistor samlats in till kommunen, ett så kallat folkinitiativ. Frågan gällde om det nedlagda kommunala gymnasiet skulle startas upp igen.
David Karlsson är forskare på Förvaltningshögskolan i Göteborg. Han har intresserat sig för de lokala folkomröstningarna. Och han menar att folkomröstningen i Tibro följer mönstret för folkinitiativ.
”Kommer i ett sent skede”
– Många handlar om att lägga ned service som skolor. De kommer ofta i ett sent skede då besluten redan är fattade. Politiken har gått vidare och så får det sådana här protester i efterhand, säger han.
En lokal folkomröstning är rådgivande. Vilket betyder att politikerna inte behöver följa resultatet. Något som David Karlsson menar att de sällan gör.
– Oddsen är låga för att det ska gå igenom, säger han.
Skiljer mellan studier
Men det finns också det som pekar på att politikerna faktiskt lyssnar. På Sveriges kommuner och landsting finns två rapporter. Studierna har tittat på olika år och också fått olika resultat. Den studie som tittat på åren mellan 2011 och 2013 fann att kommunerna i de flesta fall valde att inte följa folkomröstningen. Medan den studie som tittat på 2014 fann det motsatta, det vill säga att politikerna följde resultatet.
I Tibros folkomröstning röstade 58 procent för att gymnasieskolan skulle startas igen. Om politikerna följer folkomröstningen återstår att se. Först i juni är det tänkt att frågan ska avgöras i kommunfullmäktige.