Få studier har gjots som jämför två- och treterminssystem i skolan. Foto: Arkivbild/TT

Forskare vill nyansera bilden om tre terminer

Publicerad

Tre terminer och kortare sommarlov. Det är modellen för Amerikanska gymnasiet i Göteborg. Enligt rektorn finns det över 50 studier som stödjer deras inriktning.
Men enligt professor Christian Lundahl finns det få studier som jämfört två- och treterminssystem.
Däremot stödjer flera studier att det finns negativa effekter med ett långt sommarlov.

Förlegat. Förkastligt. Och en rest från bondesamhället. Rektorn för det nystartade Amerikanska Gymnasiet i Göteborg var inte nådig i sin kritik mot den svenska skolmodellen.

Ser fördelar

På Amerikanska Gymnasiet så ska eleverna gå tre terminer istället för två. Det innebär bland annat ett förkortat sommarlov och förlängda höst- och sportlov. Rektorn ser flera fördelar med detta.

– Forskare har ända sedan 1908 känt till att det här är ett bättre sätt att bedriva studier, sa rektorn Peter Heddelin till SVT Nyheter Väst.

Men hur ser det vetenskapliga stödet ut? En av de forskare som rektor Peter Heddelin själv hänvisar till är utbildningsforskaren John Hattie. Han har gjort en stor forskningsöversikt över vad som påverkar elevers studieresultat.

Små effekter av långt sommarlov

Enligt Hattie finns det små negativa effekter av ett långt sommarlov. Effekterna är större för elever från missgynnade hemförhållanden än för elever med en mer gynnsam bakgrund. Det är något större påverkan på matematik än i läsning. Men enligt Hattie så går detta ganska snabbt att tas igen efter ett längre uppehåll.

Universitetslektor Jan Håkansson sammanställde Hatties forskning för Sveriges kommuner och landsting. I ett mejl till SVT skriver han att den typen av organisatoriska påverkansfaktorer är ganska svaga:

”Stark påverkan på studieresultat inom skolan brukar framförallt hänföras till lärarkompetens och undervisningskvalitet.”

Få jämförande studier

Christian Lundahl är professor i pedagogik på Örebro universitet. Han bedömer att rektorn har mycket på fötterna vad gäller de negativa effekten av långt sommarlov. Men att det däremot inte finns särskilt många studier som jämfört två- och treterminssystem.

– Men en studie på universitetsnivå visade att det gav någorlunda bättre resultat med tretermins-system. Studenterna sköt inte upp så mycket utan tog mer tag i sina egna studier, säger han.

”Sommarlovet är för långt”

Enligt rektor Peter Heddelin så är det inte antalet terminer som är det viktiga utan att läsåret blir mer symmetriskt. Tre terminer är vägen för att uppnå målet.

– Det handlar om att hantera studieuppehållen.

Att effekterna av sommarlovet skulle vara små håller han inte med om.

– Har man jobbat som lärare i många år så ser man vad som händer när elever kommer tillbaks efter sommaruppehållet. I mina ögon som skolledare är det otvetydigt att sommarlovet är för långt.

Men även om sommarlovet påverkar så finns det ju andra saker som påverkar mer.

– Har du en dålig lärare så påverkar det mest av allt. Det spelar ingen roll om du har världens bästa system. Men tänk då en skicklig lärare med goda förutsättningar. Det skapar en ännu bättre skola.

Så fungerar systemet med tre terminer Foto: SVT

Läsåret

Visa

I Sverige ska ett läsår bestå av minst 178 skoldagar i de obligatoriska skolformerna, förutom i förskoleklassen. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Huvudmannen beslutar vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta.

I gymnasieskolan ska ett läsår vara 40 veckor och minst 178 skoldagar. Grundregeln är att läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Men huvudmannen får besluta om andra tider om det finns inslag i utbildningen som förutsätter att läsåret börjar och slutar på andra tider. Huvudmannen bestämmer också vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta.

källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer